Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten tränger undan den varma, hvarigenom hela hvirfveln flyttas
i samma riktning. Därunder fortfar hvirfveln att suga till sig
kall luft på baksidan och varm luft på framsidan, hvarigenom
hvirfvelns förflyttning fortgår, så länge temperaturskillnaden mellan
den kalla och den varma luften är tillräckligt stor att underhålla
rörelsen. Eftersom den starkaste och mest utpräglade
temperatur-skillnaden i allmänhet går i nord-sydlig riktning, så måste dessa
lufthvirflar oftast fa en rörelse från väster åt öster. Och eftersom
denna temperaturskillnad i regeln är vida mera utpräglad under
vintern än under sommaren, så måste också lufttryckets
ändringar vara starkare och hastigare under den förra årstiden.
Eftersom vidare, enligt iakttagelser gjorda på bergstoppar och med
drakar och ballonger, de öfre luftlagren i en stationär cyklon äro
kallare än i en stationär anticyklon, så måste 5 och F fa en
tendens att omkretsa en stationär cyklon motsols och en stationär
anticyklon medsols. Allt detta stämmer med erfarenheten.
Naturligtvis är denna förklaring tillsvidare endast en arbetshypotes, som
behöfver ytterligare pröfning.
Beträffande slutligen sambandet mellan lufttrycket samt moln
och nederbörd, så har redan därom nämnts några ord i kapitlet I
vid redogörelsen för cykloner och anticykloner. Cyklonen utmärkes
i regeln af ostadigt väder eller nederbörd; anticyklonen af stadigt
väder eller uppehållsväder. Detta gäller i allmänhet både om de
rörliga och om de stationära hvirflarna, ehuru naturligtvis det
»stadiga» väder, en rörlig anticyklon medför, ej räcker på en ort längre
än den tid anticyklonen behöfver för att passera förbi.
Men äfven ett S eller Ft som ej är så utprägladt, att det
förmår alstra en hvirfvel med slutna isobarer, medför vanligen ändå
ett sådant väder, som närmast motsvarar dess natur, således 5
anti-cykloniskt väder och F cykloniskt. Ofta åtföljes ett F af ett
nederbördsområde, som stundom är väl begränsadt och bibehåller sig
under flera dagar. Detta fenomen visar sig i synnerhet vid sådana
F% som småningom aftaga i styrka och hastighet, och regnet kan
fortsätta äfven sedan F blifvit utplånadt. Enligt den ofvan gifna
förklaringen beror F på en varm luftström i de öfre luftlagren, och
då varm luft har en naturlig benägenhet att stiga uppåt, så
förklaras häraf, att F vanligen medför molnbildning och nederbörd, ty
den uppstigande luften utvidgas och afkyles, hvarvid vattenångan
däri förtätas till moln och nederbörd. Likaså inses, hvarför 5 i
regeln medför uppklarnande himmel. 5 beror nämligen på en kall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
