Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bygd till 23 150, af hvilka säkerligen blott en försvinnande
bråkdel kan antagas icke bo på gårdarna. Om detta tal divideras
med antalet gårdar, enligt De Geer 4 367, så erhåller man
siffran 5,3 såsom medium för antalet invånare pr gård. De
återstående 21 255 personerna på Gottlands landsbygd fördelas nu på de
5 614 öfverblifna habitationerna, hvilket ger till resultat 3,8 inv. pr
torp. Förhållandet mellan torpets och gårdens invånarantal skulle
alltså blifva icke 1:2, utan 3,8 15,3, motsvarande 1 : 1,4. Det
finnes dock ännu en kategori, som kanske borde hänföras till
gårdarna, och det är stattorparna. Åtminstone beträffande några
delar af vårt land vet jag, att statarnas bostäder icke äro å kartorna
angifna — förmodligen räknas de till uthusen —, och om man
antager, att förhållandet är så äfven på Gottland, far man alltså
fördela dess statarbefolkning, i allt 1 204 personer, på gårdarna.
Resultatet häraf blir 3,6 och 5,6 inv. pr torp och gård, och
proportionen blir alltså 1 : 1,6, eller i rundt tal två gårdar « tre torp.
Emellertid återstår ytterligare en klass jordbruksbefolkning, som
på Gottland är ovanligt talrik, och det är »öfriga jordbruksarbetare»,
d. v. s. hvarken drängar, torpare, statare eller innehafvare af
lägenheter och backstugor, utan arbetare, som hvarken äro stadda hos
husbonden, ej heller inneha arrende i någon form. Det förefaller
föga troligt, att dessa skulle vara boende på själfva gården, utan
antagligare synes vara, att mindre stugor hyras af eller upplåtas åt
dem på kortare, kanske stundom obestämd tid. Detta antydes
äfven däraf, att, om man räknar denna klass till gårdarna, så bli de
ifrågavarande talen 2,7 pr torp och 6,7 pr gård, en proportion som
förefaller rätt osannolik. Det låter naturligtvis tänka sig, att en
del af dessa arbetare, antagligen då de ogifta, bo på själfva gården.
Dessa uppgå emellertid blott till 19 % af hela antalet, hvilket ju
ytterligare tyder på, att de flesta bo på annat håll.
Den ofvan utförda beräkningen är naturligtvis icke absolut
säker, och åtskilliga mindre felkällor finnas nog men knappast af
den betydelse, att de skulle i nämnvärd mån ändra den såsom
sannolik angifna proportionen: två gårdar = tre torp. Jag vill
emellertid betona, att detta förhållande endast är ett medeltal för hela
Gottland, och det är mycket möjligt, att vissa större afvikelser
förekomma. Särskildt torde »torpen» vid stationssamhällen och andra
tätt befolkade platser i åtskilliga fall vara rätt stora byggnader,
hysande flera familjer, och jag misstänker därför, att de siffror,
som De Geer beräknat för dylika orter med ledning af habita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
