Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionernas antal (år 1888), äro något för låga. För Hemse hade det
varit en lätt sak att fa ett exakt tal, enär denna ort är
municipal-samhälle; dess folkmängd var år 1901 463 personer. I fråga om
Roma kan man antaga en betydligt högre siffra än den af förf.
beräknade cirka 300, enär statistiken anger, att blott sockerbrukets
arbetare med familjer år 1900 uppgingo till 289 personer. Den af
Heckscher1 uppgjorda kartan öfver folkökningen på Sveriges
landsbygd 1866—1905 anger också en kraftig tillväxt invid Roma och
kring Hemse, som säkerligen till stor del försiggått efter 1888, då
den topografiska kartan uppmättes. Stations- och liknande
samhällens tillväxt3 har på många, kanske de flesta håll i vårt land
varit betydligt raskare än på Gottland, och i flertalet dylika fall
skulle nog differensen mellan det verkliga invånarantalet och det
enligt förf:s metod beräknade bli högst betydlig. Jag behöfver
blott erinra om den snabba uppblomstringen af sådana unga
stations- och industrisamhällen som t. ex. Nässjö eller Limhamn för
att påvisa nödvändigheten af att dylika orters folkmängd beräknas
på andra grunder än den topografiska kartan. Förf. framhåller
visserligen (sid. 249), att de af honom beräknade siffrorna »gifva
endast en ungefärlig antydan om orternas inbördes
storleksförhållanden», men då folkökningen på orter af detta slag är underkastad
hastiga och stora variationer, kan det mycket väl hända, att ett
samhälle, som då kartan uppmättes var rätt obetydligt, sedan dess
gått om förut långt folkrikare.
Beträffande möjligheten att på ett rättvist sätt utportionera
be-folkningsprickarna är det naturligtvis svårt att yttra sig för den
som icke har personlig erfarenhet däraf. Under antagandet en
gård = två torp är proceduren förmodligen rätt enkel, men äfven
om man nöjer sig med hela tal, torde den i afsevärd grad
försvåras, ifall man t. ex. finner två gårdar = tre torp eller tre
gårdar = fem torp. Förf. uppger (sid. 244), att det i fråga om
Gott-landskartan är af mindre vikt, om den af honom antagna
proportionen mellan nämnda habitationer icke är riktig, »emedan gårdar
och torp på Gottland äro blandade om hvarandra någorlunda
likformigt». Men då De Geer ju också tänkt sig, att man skulle
1 Till belysning af järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling.
Akad. afh. Stockholm 1907. *
* Beträffande denna för Sverige egendomliga utveckling hänvisas till Heckschers
arbete, sid. 54 — 81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
