Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkmängdskartan är endast att ge en öfversiktlig och, så vidt
möjligt, trogen bild af den gottländska befolkningens fördelning och
på samma gång pröfva den här föreslagna metodens användbarhet
för svenska bygder.» För min del är, jag långt ifrån säker på
lämpligheten af att stöpa alla landsdelar i samma kartform, om nu
detta skulle ifrågasättas. Ty det som skall blifva föremål för
jämförelse är väl ändå icke de särskilda kartorna, utan de geografiska
moment man med deras hjälp kan få fram i de olika områdena.
Kartan bör icke vara mål utan ett medel att vinna bästa möjliga
geografiska resultat inom den kartlagda trakten; och i anseende
till Sveriges skiftande natur och kultur är det väl näppeligen
tänkbart, att en kartritningsmetod skulle kunna konstrueras, som vore
den för alla områden bäst passande, utan säkerligen skulle en viss
metod vara ypperlig på några håll men ganska olämplig på andra.
Hvad t. ex. den ifrågavarande metoden beträffar, så tror jag, att
den icke skulle låta en hel del intressanta antropogeografiska
företeelser komma till synes, om man applicerade den på hvilken trakt
som helst, och för åtskilliga svenska bygder borde nog därför ett
annat förfarande användas. Jag anser exempelvis, att de intressanta
förhållanden, som visa sig i de olika habitationernas fördelning på
de topografiska kartorna, icke böra utan tvingande skäl utplånas.
I många trakter kan man sålunda iakttaga huru gårdarna ligga på
bördiga sedimentära bildningar, under det att torpen fått maka sig
upp på stenbackarna (obs. »backstuga»!). Skulle man i en sådan
trakt röra sig blott med »reducerade gårdar», så finge man kanske
slå ihop ett par stugor på moränbacken med en gård där nedanför,
men därigenom beröfvade man ju traktens skaplynne ett af dess
karakteristiska drag. I våra skärgårdar äro ju en mängd öar och
holmar bebodda af blott en eller ett par familjer. Om nu dessa,
för den händelse deras antal icke berättigade dem till erhållande
af det antagna karttecknet, skulle plockas bort från sina holmar och
flyttas ihop på någon större ö, så blefve ju denna bebyggelseform
alldeles vanställd. Nu kan visserligen invändas, att det icke är
möjligt att bibehålla alla detaljer, enär kartan måste starkt
förminskas, men det torde å andra sidan kunna med skäl ifrågasättas,
om man verkligen får det största geografiska utbytet genom att i
liten skala framställa hela det afsedda området. Jag anser icke
osannolikt, att specialundersökningar inom vissa valda trakter skulle
visa sig mera gifvande. Af rent praktiska skäl kan kartornas
format icke öfverskrida en jämförelsevis trång gräns, om de skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
