Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna pröfva denna kartkonstruktion äfven på andra delar af vårt
land, har jag ansett mig böra framhålla, att man kan med en viss
grad af sannolikhet beräkna det faktiska invånarantalet för de olika
slagen af habitationer, ty den nyssnämnda blandningen torde
ingalunda vara så allmän i Sveriges bygder, att man kan betrakta den
som en gifven faktor.
Vill man veta medeltalet invånare pr habitation, så finner man
det naturligtvis genom att dividera landsbygdens befolkningssiffra
med summan af antalet gårdar och torp. Resultatet blir 4,4
invånare pr habitation, en siffra som jämförd med motsvarande tal
inom andra delar af Sverige troligen skulle visa sig höra till de
lägsta, detta beroende på Gottlands, såsom jag förut påpekat i
denna tidskrift1, exceptionellt låga födelsetal. Förf. skrifver sid. 249:
»Om tills vidare två torp sättas lika med en gård, får man 7 174
reducerade gårdar, hvilket ger en medelbefolkning pr reducerad
gård af 6,2 invånare. För att belysa siffrans variationer må
anföras, att en gård inom norra bygdområdet i medeltal har 6,5
invånare, i de nordostgotska socknarna 6,3, i de östgötska socknarna
5,2 samt inom södra bygdområdet 6,1. I regeln antager man
talet 5, säger Ratzel i sin Anhropogeographie, ehuru han då
torde tänka på gissningar från utomeuropeiska länder och Ryssland.»
Afsikten med detta citat från Ratzel har jag svårt att förstå. Det
af förf. funna talet 6,2^ uttrycker ju ingalunda antalet invånare pr
habitation i verkligheten, utan blott hur många personer, som skulle
komma på hvarje habitation, för den händelse torpens antal
minskades till hälften af det faktiska. Om förf. afser att jämföra detta
tal med det från R. hämtade talet 5, så är det en jämförelse af
tvenne inkommensurabla storheter, ty R. åsyftar det faktiska
invånarantalet pr bostad och icke ett genom någon slags reduktion
framgånget tal.3
Såsom jag ofvan framhållit (sid. 413), uttalar De Geer
önskvärdheten af att »liknande undersökningar» utsträcktes öfver större
delar af vårt land, och att man härvid »kunde ena sig om en
och samma metod». Förf. säger visserligen icke uttryckligen, att
han menar karlläggningsmetod, men detta synes mig framgå af
ett annat yttrande (sid. 249): »Afsikten med den nu publicerade *
1 Ymer, 1904, h. 3, sid. 295.
* Jag tar nämligen för gifvet, att förf. afser R:s uttalande i Anthropogeographie
del II, sid. 161.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
