Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brakycefal». Huruvida den mörka typen skulle kunna vara lika med
eller stå nära den af Steensby på Anholt funna »Anholt-typen», lämnar
han tills vidare därhän.
Soren Hansen framlägger tvenne arbeten. I det första af dem: *Om
legemsvagt og legemshøjde* redogöres för kroppsvikten i dess förhållande
till kroppslängden hos danska värnpliktige. Materialet omfattar omkring
20 ooo individer.
Medeltalet för kroppsvikten var 61,23 kg., svarande mot en
medellängd (Mackeprang) af 169,6 cm. Med växande längd ökas kroppsvikten,
dock ej fullt parallellt utan betydligt snabbare. Under det att längden
växer från föga under 150 cm. till något öfver 180 cm. eller med
ungefär l/$ af minimallängden, så ökas vikten från omkring 50 kg. till om*
kring 75 kg. eller med nästan hälften af minimal vikten.
Därefter diskuterar Hansen möjligheten att komma till en empirisk
formel i och för härledande af sambandet mellan längd och vikt och
kommer därvid till ett resultat liknande Quetelets, eller till formeln
V = 0,2I3.H 2.
Ett annat förhållande eller den s. k. ponderalindex användes
emellertid oftare af praktiska hänsyn. Densamma (förhållandet mellan kubik
roten af vikten och längden) finner han dels vara större hos små individer
än hos stora, dels äfven variera med individens yrke och ras.
Brocas regel, att vikten i kilogram skulle vara lika med antalet cm.
öfverskridande kroppslängdens första meter, finner Hansen tillnärmelsevis
användbar äfven på sitt material.
Det bästa och enklaste uttrycket för kroppens näringstillstånd finner
Hansen i skillnaden mellan en individs eller grupps af individer vikt och
den till individens eller gruppens längd svarande medelvikten, öfverskott
å vikten finner han hos sådana arbetsklasser, som äro högt aflönade,
hafva utarbete eller utan hänsyn till löneförhållandena äga tillgång
till riklig kost. Däremot finner han vikten understiga medelvikten hos
individer tillhörande lågt aflönade arbetare, verkstadsarbetare o. s. v.
Emellertid anser Hansen icke, att näringstillståndet uteslutande skulle
bero på yrket, utan han framkastar äfven möjligheten, att valet af yrke
i någon mån kan bero på eller sammanhänga med ett visst redan
förefintligt näringstillstånd.
I den andra af de båda uppsatserna: » Om hovedets Breddeindeks hos
Danske», redogör Hansen för breddindex och dess variationer hos
4 000 män och kvinnor födda i Danmark. I undersökningen äro
personer under 20 och öfver 65 år icke medtagna. Materialet fördelar sig
ungefär likformigt på män och kvinnor. De funna medeltalen äro:
Män Kvinnor
Största längd 193»6 184,1
Största bredd 156,0 •49.9
Breddindex 80,6 81,4
För att den sålunda påvisade skillnaden i index, 0,8, skulle
utjämnas, erfordras antingen, att kvinnokraniet med oförändrad bredd vore 1,0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
