Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskådliggör de särskilda flodområdenas omfattning. Dessa äro afgränsade
med heldragna linjer och belagda med någon af de fyra farger, i hvilka
kartan är tryckt. Med prickade linjer angifvas nederbördsområdena för
bifloder och sjöar, och med särskilda tecken utmärkas stationer för
uppmätning af nederbörd och vattenstånd, regleringsdammår, kanaler med
slussar, högsta gränserna för laxens uppstigande m. m. Sorteringsbommar
eller dyl. af vikt för flottningen finnas icke angifna, ej ens för Glommen.
Med siffror anges arealen för älfvars och mindre vattendrags
nederbördsområden, sjöars höjd öfver hafvet, djup och areal samt vattenfallens
höjd. Deras afläsande erfordrar en viss uppmärksamhet, i det att
betydelsen är olika allteftersom de äro tryckta med vanlig, kursiv- eller
fetstil och äro understrukna eller försedda med streck ofvanför. I fråga
om sjöarnas djup äro kartans uppgifter ofullständiga, i det att de kunna
kompletteras med lodningsresultat, som publicerats af Helland (Om
Beliggenheden af Moræner og Terrasser foran mange Indsöer i öfvers. af
Vet. Ak. Förh. 1875, N:o 1).
Nils Wohlin, Torpare-, backstugu- och inhysesklassema. Öfversikt af
deras uppkomst, tillväxt och aftagande. — Emigrationsutredningens utlåtande,
bilaga XI. Stockholm 1908. 105 sid.
Att historisk-ekonomisk och statistisk skolning för kulturgeografen är
af obestridligt värde, blir för honom tydligt, så snart han inriktat sitt
arbete på studiet af en viss bygds bebyggelse och materiella kultur. Hans
uppgift är ju att söka klarlägga sambandet mellan naturförhållandena
och de näringsgrenar, som småningom här uppvuxit. Han kan vid arbetet
komma fram till kännedom om förhållanden, som på grund af områdets
naturegenskaper måst gestalta sig på ett visst sätt eller »som ofta utan
bestämd målmedvetenhet småningom uppvuxit ur gynnsamma lokala
förutsättningar men efter hand blifvit en stor och viktig del i hushållningen ».1
Söker han däremot att gifva en bild af hela situationen i en landsända
samt utreda dess grunder, blir det honom omöjligt att strängt begränsa sig
till rent geografiska synpunkter. Den nuvarande situationen har sin
historia, och till dess förklaring höra såväl fysiskt-geografiska som
poli-tiskt-ekonomiska moment. Och nödvändig synes belysningen af äfven
dessa sistnämnda, då man knappast utan en sådan inblick kan säkert
afgöra, huruvida och i hvilken mån naturgeografiska förhållanden utgöra
rätta förklaringen till den kulturgeografiska ställningen.
Gäller studiet t. ex. bebyggelsen och odlingen inom ett stycke
landsbygd, måste man lära känna jordbruksbefolkningens ekonomiskt-sociala
sammansättning därstädes och bl. a. i någon mån fastställa förhållandet
mellan storgodsinnehafvare, bönder på större och mindre hemman, torpare,
statare, öfriga vid jordbruket sysselsatta samt andra å landsbygden sig
försörjande. En bok, som härutinnan kan skänka åtskilliga nyttiga
förkunskaper och värdefulla synpunkter, är den, hvars titel ofvan angifves.
Undersökningens första kapitel utgör en öfversikt af lagstiftningen
rörande torp, nybyggen och backstugor från och med 1600-talet och är
1 Gunnar Andersson i Ymer 1907, sid. 315.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
