Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utanför västkusten förutom denna ögrupp åtskilliga andra små vulkanöar
äro belägna, San Ambrosio och San Felix samt Galapagosöarna.
Sammanbinder man dessa ögrupper, får man en linje, som på ett
iögonenfallande sätt följer kontinentens kustlinje och i och med detsamma
kor-dillerans hufvudriktning. Det synes, som om dessa ögrupper bilda led i
en submarin vulkankedja. Under de senaste åren utförda lödningar af
den chilenska marinen ha påvisat en rad af grundare ställen mellan de
båda förstnämnda ögrupperna, något som styrker nämnda antagande.
»Om den geologiska byggnaden af Juan Fernandez kan jag fatta mig
kort. Masatierra visar ännu konturerna af en ansenlig dubbelkrater; de
tvärbranta stupen rundt omkring de stora, cirkelformiga dalarna antyda,
hvar kraterväggarna fordom rest sig. Stora aflagringar af vulkanisk sand
och aska samt vulkaniska breccior fylla ännu de gamla kraterbottnarna.
Bergarten består af en mestadels slaggigt utbildad, olivinhaltig basalt; på
sina ställen stiger olivinhalten betydligt, och bergarten öfvergår nästan i
ren olivinsten.
Masafuera ter sig till det yttre ganska annorlunda; den reser sig,
kupolformig, brant ur hafvet till en höjd af 2000 meter. Mot N och
0 utstråla radialt djupt nedskurna, ofta canonformade dalar (quebradas).
Bergarten är här mera grofkristallinisk än på Masatierra.
>Af mineralogiskt intresse äro några vackra magnesitinlagringar vid
Bahia del Padre å Masatierra samt en vackert zeolitiserad varietet af
den slaggiga basalten vid Loberia vieja på Masafuera.»
3. Geologiskt-paleontologiska arbeten vid kolgrufvorna
1 södra Chile.
Härom meddelar kand. T. Halle följande:
»Efter vistelsen på Chiloé ägnade jag fem veckor åt
geologiskt-växtpaleontologiska arbeten vid kolgrufvorna utmed kusten från Coronel
till Lebu. Från sistnämnda lokal har, enligt en publikation af professor
Nathorst, af d:r P. Dusén hemförts exemplar af en ormbunke, tillhörande
släktet Glossopteris, Gondwanaformationens ledfossil. Som jag redan på
Falklandsöarna haft tillfälle till studier öfver Glossopterisfloran och
sedermera ämnade fortsätta desamma äfven i södra Brasilien, syntes det
lämpligt att i sammanhang härmed undersöka äfven Lebuförekomsten.
Jag återfann vid Lebu också det ifrågavarande växtfossilet och gjorde i
samband därmed några andra iakttagelser af intresse, hvilka jag
emellertid, af skäl som här ej är nödvändigt att nämna, för närvarande
anser mig förhindrad att meddela.
»Kolgrufvorna vid Coronel och Lota hafva sedan lång tid tillbaka
varit föremål för växtpaleontologiska undersökningar. Det är väl bekant,
att de kolförande aflagringarna, den s. k. Araucoserien, tillhöra tertiär
eller kanske troligare yngsta krita. Då man emellertid kunde tänka sig
möjligheten, att under de förut kända lagren med dikotyledonblad träffa
andra innehållande Glossopteris. ägnade jag första tiden åt undersökningar
af de äldsta i grufvorna blottade lagren. Så vidt jag kunde finna, tillhör
hela aflagringen Araucoserien. Af Glossopteris fanns ej något spår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
