Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ganska stora samlingar gjordes emellertid af både marin- och växtfossil.
De senare utgöras af såväl ormbunkar som barr- och löfträd, delvis rätt
väl bevarade. Utom från paleobotanisk synpunkt torde samlingarna blifva
af betydelse för en säkrare åldersbestämning samt för parallelliseringen
af de olika kolförande horisonterna.»
Puerto Blest, Argentina, den 14 oktober 1908.
Carl Skottsberg.
Till diskussionen om befolkningsfördelningen på Gottland.
Med anledning af fil. kand. Per Stolpes ofvan (sid. 413) intagna uppsats
»Till frågan om Gottlands befolkningsfördelning» ber jag få nämna några
ord. Särskildt beaktansvärda synas ett par för kartkonstruktionen värdefulla
upplysningar, som författaren meddelar. Inom åtskilliga trakter torde ju
förhållandet mellan en gårds och ett torps invånarantal vara af stor vikt
för befolkningskartan. Det måste därför anses som en fördel, om det
statistiska materialet, såsom kand. Stolpe framhåller, åtminstone länsvis
tillåter en tvådelning af befolkningen på gårdar och torp. Han har
sålunda för Gottland beräknat förhållandet torp: gård till 1: 1,6. Om
också detta tal är behäftadt med en ganska stor osäkerhet, särskildt
genom ovissheten beträffande »öfriga jordbruksarbetare», så är det dock
gifvetvis att föredraga framför det preliminära antagandet 1: 2, hvilket
sålunda, i enlighet med hvad jag ju också förmodat, angaf en något för
stor skillnad.
Det på Gottlandskartan använda sättet att beräkna invånarantalet i
mindre befolkningscentra är ju visserligen icke exakt, men däremot tager
metoden full hänsyn till att sådana samhällens folkökning varit starkare än
landsbygdens i deras respektive kommuner, och kartan är också
oberoende af de hus- eller torptecken, som utmärka samhället på de topografiska
kartbladen, ty, såsom jag också anmärkt, »har socknens prickantal
utportio-nerats på landsbygdens gårdar och torp efter samma norm som i närmast
omgifvande socknar, hvarpå återstoden koncentrerats till själfva orten».
Befolkningen på socknens landsbygd torde, liksom på landsbygden i
omgifvande socknar, icke ökas nämnvärdt, under det att socknens samhälle
tillväxer ojämförligt hastigare. Då 1904 års siffror lagts till grund för
kartan, kommer sålunda hela folkökningen intill detta år att koncentreras
till själfva orten. Af intresse äro de båda siffror, som anföras för Hemse
municipalsamhälle eller 463 in v. och för Roma sockerbrukssamhälle
eller något öfver 289 personer. Den nyssnämnda approximationen
för kartkonstruktionen ledde till talen cirka 400 och cirka 300, hvilket
är ungefär den öfverensstämmelse, som man rimligen kunnat vänta. Den
officiella siffran för ett mindre samhälle, såsom Hemse municipalsamhälle,
torde emellertid icke alltid vara den geografiskt riktigaste. Den kan vara
både för stor och för liten, ty samhällets jordområde sammanfaller kanske
ej helt och hållet med det tätare eller mera stadslikt bebyggda området.
I och för användningen af de officiella siffrorna torde därför i hvarje
särskildt fall erfordras en undersökning af detta förhållande, hvilket
däremot är öfverflödigt vid det af mig använda förfaringssättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
