- Project Runeberg -  Dagbräckning /
61

(1911) [MARC] Author: Émile Zola Translator: Göte Bjurman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så mannen, som söp, slog sin hustru och rände efter sångerskorna på
café-chantanferna i Montsou.»

Hustru Pierron tog på sig en min af djup afsky. Ja, dessa sångerskor,
de vållade alla slags sjukdomar. Det fanns en sådan i Joiselle, som
förgiftade en hel grufva.

»Hvad som förvånat mig är, att du tillåter din son att gå tillsammans
med deras flicka.»

»Ja visst, ja!... Försök att hindra det!... Deras trädgård ligger
intill vår. På sommaren var Zacharie alltid ihop med Philoméne bakom
syrenbuskarna, och de generade sig alls inte uppe på redskapsskjulet; man
kunde inte gå och hämta vatten i brunnen utan att komma på dem.»

Det var den vanliga historien om de köttsliga beblandelsema i grufbyn,
pojkar och flickor, som tillsammans fördärfvade och förskämde sig själfva
och hvarandra och kastade kull sig, som de sade, på det låga, sluttande taket
på redskapsskjulet, så fort det började bli mörkt. Alla kärrskjuterskorna
läto sig där göra hafvande med sitt första barn, när de inte gjorde sig den
mödan att för den sakens skull gå till Réquillart eller in i sädesfälten. Det
betydde ingenting, de gifte sig sedan; det var endast mödrarna, som voro
förargade, när pojkarna började för tidigt, ty en pojke, som gifte sig, inbragte
inte sedan något åt familjen.

»I ditt ställe skulle jag hellre göra slut på saken», genmälte hustru
Pierron helt beskedligt. »Hon har redan två gånger fått barn med din Zacharie,
och de komma nog att ännu mera binda sig vid hvarandra... I alla fall gå
pengarna din näsa förbi.»

Hustru Maheu blef alldeles ursinnig och sträckte ut sina händer:

»Hör hvad jag säger: gifta de sig, så förbannar jag dem... Är inte
Zacharie skyldig oss respekt? Han har ju kostat oss pengar och dem skall
han betala oss tillbaka, innan han skaffar sig en hustru på halsen. Säg,
hvad skulle det bli af oss, ifall våra barn genast började att arbeta för andra.
Då vore det lika godt att svälta ihjäl!»

Hon lugnade sig emellertid.

»Jag bara säger så här i allmänhet, längre fram få vi se... Jag skall
säga, att ditt kaffe är starkt och godt: du lägger på, du, så det förslår.»

Sedan hon pratat om diverse annat under en kvart, rusade hon på
dörren och skrek, att soppan åt hennes karlar inte var färdig. Därute gingo nu
barnen hem från skolan, några kvinnor syntes vid dörrarna och tittade efter
fru Hennebeau, som gick vägen fram längs en af huslängorna och gaf sina
gäster förklaringar rörande grufbyn, i det att hon utpekade ett och annat.
Besöket började att väcka uppståndelse i byn. Gruf arbetar en upphörde
ett ögonblick att gräfva i grönsakslandet, ett par skrämda höns sprungo
ängsliga omkring i trädgårdarna.

När hustru Maheu skulle gå in till sig, stötte hon på hustru Levaque,
som hade gått ut för att i förbifarten få tag i doktor Vanderhaghen, läkaren
hos bolaget, en liten fjäskig herre, öfverhopad af bestyr och som sprang,
medan han ordinerade.

»Herr doktor», sade hon, »jag kan inte mera sofva, jag har ondt i hela
kroppen... Det vore behöfligt att få tala med doktorn om saken.»

Han duade alla. Utan att stanna svarade han:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zedagbrack/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free