Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dighet och trötthet. Han gick aldrig på börsen och gaf sig till och
med sken af att aldrig sända dit någon officiell representant; han åt
heller aldrig frukost på en offentlig lokal. Endast en eller annan
säll-spord gång hände det honom, liksom i dag, att han visade sig på
resta-rant Champeaux, där han slog sig ned vid ett bord för att låta helt
enkelt servera sig ett glas vichyvatten på en tallrik. Han hade i tjugu år
lidit af en magåkomma och lefde uteslutande på mjölk.
Hela personalen rusade genast i väg för att servera honom hans
vatten, och alla de närvarande gästerna bugade sig djupt i stoftet.
Moser såg alldeles tillintetgjord ut och betraktade denne man, som
hade reda på hemligheterna och som efter sitt godtfinnande
arrangerade hausse eller baisse, alldeles som Gud gör med åskan. Själfva
Pillerault bugade sig för honom, ty han trodde blott på miljardens
oemotståndliga makt. Klockan var half ett, och Mazaud, som tvärt
lät Amadieu löpa, kom in igen och bugade sig för bankiren, af hvilken
han hade den äran att någon gång få en order. Många af de herrar,
som skulle upp på börsen och stodo i begrepp att aflägsna sig, stannade
och ställde sig rundt omkring guden, bildande ett hof af ödmjukt krökta
ryggar där midt ibland de nedsolkade borddukarnas vilda oordning,
och med vördnad åsågo de, huru han tog vattenglaset med skälfvande
hand och förde det till sina färglösa läppar.
Förr i världen, under spekulationerna på Monceauslättens tomter
hade Saccard haft meningsutbyten med, ja till och med riktigt kommit
i delo med Gundermann. De kunde icke komma öfverens; den ena
var häftig och njutningslysten, den andra nykter och kallt logisk. I
sin uppretade stämning blef också den förstnämnde ytterligare
förargad öfver detta triumferande intåg samt aflägsnade sig, då den andre
ropade på honom.
»Säg, är det sant, käre vän, att ni ger affärerna på båten . . . Det
gör ni min själ rätt i, det är allra bäst.»
För Saccard kändes detta som ett piskrapp midt i ansiktet. Han
sträckte på sin lilla lekamen och med klar och tydlig röst, skarp som
en värjklinga, svarade han:
»Jag grundar en bank med 25 miljoners kapital och jag ämnar snart
göra er ett besök.»
Och han gick, och hörde bakom sig det ifriga sorlet i salen, där alla
trängdes och knuffades för att icke komma för sent till börsens öppnande.
Åh, att omsider lyckas att få trampa på alla dessa, som vände honom
ryggen, att ta väldiga nappatag med denne guldkung, att kanske slå
honom till marken en dag! Han hade ingalunda beslutit sig för att sätta
sin stora affär i gång och han blef själf häpen öfver detta yttrande, som
nödvändigheten att svara hade kommit honom att fälla. Men kunde
han på annat håll fresta lyckan, då nu hans bror lämnade honom i
sticket samt både människor och förhållanden sårade honom för att tvinga
honom tillbaka in i striden, liksom den blödande tjuren åter föres in
på arenan?
Ännu skälfvande, stannade han ett ögonblick vid trottoarkanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
