Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som var centrum i affären, med sju biträden och gjorde utdrag ur den
anteckningsbok, som växelmäklaren gaf honom hvarje dag efter
börstiden, därefter bokförde han på kundernas konton de affärer, som gjorts
enligt deras order, hvarvid man betjänade sig af de lösa blanketterna,
som förvarades för att veta namnen, ty anteckningsboken innehåller
icke namn, anger endast kort köpet eller försäljningen: det och det
värdepapperet, så och så många, den och den kursen och mäklaren.
»Har herr Mazaud synts till?» frågade Saccard, men man inte ens
svarade. Kontorschefen hade gått ut, och nu läste tre biträden
tidningen, ett par andra sutto och gapade. När Gustave Sédille kom
in, blef lille Flory ofantligt intresserad. Flory hade skrifarbete på
förmiddagen, eftermiddagen var han på börsen och hade hand om
telegrammen. Han var född i Saintes, där fadern var kanslist; först var han
biträde hos en bankir i Bordeaux och sedan kom unge Flory till
Mazaud i Paris i slutet af förra hösten, och där hade han inga andra
framtidsutsikter än att på tio år få sin lön fördubblad. Dittills hade han
uppfört sig väl, varit ordentlig och plikttrogen. Men senaste månaden,
alltsedan Gustave hade fått plats där, hade han börjat slarfva, han drogs
med af den nye, mycket eleganta och försigkomne kamraten, som hade
godt om pengar och som hade gjort honom bekant med fruntimmer.
Gustave tog inte ens af sig hatten, innan han började att berätta
för den andre om kvällen förut. Båda två höllo på att kikna af skratt.
Saccard, som stod bakom de unga herrarna, hade hört ett par
frun-timmersnamn, som de hviskade och tisslade om. Han kunde icke låta
bli att le och vände sig till Flory.
»Har ni inte sett till herr Mazaud? »
»Jo, min herre, han var här för att ge mig en order och gick sedan
åter ned i sin våning . .. Jag tror, att hans lilla gosse är sjuk; man
underrättade honom om, att läkaren var där nere . .. Det är bäst att ringa
på hos honom, ty han går kanske snart ut utan att komma tillbaka hit
upp.»
Saccard tackade för upplysningen och gick skyndsamt en trappa
längre ned. Mazaud var en af de yngsta växelmäklarna, en som hade
lycka med sig, ty denna syssla hade han innehaft alltifrån sin farbrors
död, som hade gjort honom till innehafvare till en af de bästa sysslorna
i Paris vid en ålder, då man ännu är en lärling inom affärsvärlden. Bland
de andra mäklarna talade man redan om honom för hans både andliga
och kroppsliga spänstighet, som är så nödvändig inom yrket och som
jämte mycket godt väderkorn och god uppfattning skulle komma att
ge honom en mycket framskjuten ställning, för att icke alls tala om
hans klara röst och underrättelser i första hand om utländska börser,
förbindelser med alla stora bankirer och med en syssling hos Agence
Havas. Hans hustru, med hvilken han gifte sig af kärlek, hade medfört
i boet en hemgift af 1,200,000 francs; hon var en ung, förtjusande kvinna,
med hvilken han redan hade två barn, en flicka om två och en liten gosse
på halftannat år.
Mazaud följde just i detsamma läkaren ut till trappan; denne
lugnade honom och smålog.
4 Zola, Pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
