Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den enda modiga och hederliga utvägen, som var henne värdig. Sedan
grumlades hennes klarsynthet, hon blef svag, hon sköt upp och fann inga
andra anklagelsepunkter än oegentligheter, som han sade vara
gemensamma för alla ‘bankinrättningar. Kanske hade han rätt, då han
skrattande sade henne, att det vidunder, hon fruktade, var framgången,
som i Paris gör lika mycket väsen af sig som åskan och skrämde henne,
så att hon ängslades som för en katastrof. Hon var icke längre riktigt
på det klara med sig själf, det fanns till och med stunder, då hon
beundrade honom mera än någonsin, full af denna oändliga ömhet, som
hon fortfarande hyste för honom, fastän hon icke längre högaktade
honom. Hon skulle aldrig ha kunnat tro, att hennes hjärta var så
sammansatt; hon kände, att hon var kvinna, hon fruktade, att hon icke
mera egde någon handlingskraft. Och därför var hon mycket glad öfver
broderns hemkomst.
Redan samma kväll, Hamelin hade kommit hem, ville Saccard uppe
i arbetsrummet, där de voro säkra på att icke bli störda, förelägga
honom de beslut, som styrelsen skulle godkänna, innan bolagsstämman
skulle besluta om dem. Men bror och syster kommo liksom genom en tyst
öfverenskommelse litet tidigare än bestämdt, så att de voro ensamma en
stund och kunde prata. Hamelin var mycket glad, när han kom hem,
förtjust öfver att ha lyckligen genomdrifvit den invecklade
järnvägs-frågan där borta i Orienten, som sof lättjans djupa sömn och där man
stött på så många politiska, administrativa och finansiella hinder.
Ändtligen var nu framgången fullständig, de första arbetena skulle
börjas, och verkstäder öppnas på alla håll, så snart bolaget hade
konstituerat sig i Paris. Och han visade sig så entusiastisk, så full af tillit till
framtiden, att detta för fru Caroline blef en ny anledning att tiga, så
svårt var det henne att störa hans glädje. Men hon uttalade
emellertid vissa farhågor, varnade honom för den entusiasm, som gripit hela
allmänheten. Han häjdade henne, såg henne i ansiktet: visste hon
något misstänkt? H varför sade hon icke ifrån? Men hon sade icke ifrån.
Hon fann ingenting bestämdt att säga.
Saccard, som icke förut hade träffat Hamelin efter hans hemkomst,
föll honom om halsen och omfamnade honom med sin öfversvallande
sydländska liflighet, och när den andre hade muntligen bekräftat
innehållet af sina senaste bref och berättat detaljer, som visade, hur
fullkomligt hans långa resa hade lyckats, föll Saccard i extas.
»Åh, käre vän, nu är det vi, som äro herrar i Paris,
penningmarknadens kungar . . . Jag har också arbetat duktigt och jag har fått en
storartad idé. Ni skall få höra.»
Han förklarade genast för honom sin plan att öka kapitalet från
etthundra till etthundrafemti miljoner genom att släppa ut 100,000
nya aktier och att på samma gång fullt inbetala alla aktierna, både de
gamla och de nya. Han slungade ut aktierna för 850 francs stycket
och med premien på 350 francs bildades en reservfond, som ökad med
de vid hvarje bokslut afsatta beloppen uppgick till en summa af 25
miljoner. Och det återstod nu endast att få ihop en lika stor summa för
att erhålla de femti miljonerna, som behöfdes till full inbetalning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
