Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han behärskade dem och lät dem icke få fram ett ord.
»Har ni klart för er, att ni snart skall ha en vacker summa i fickan?
. .. Vänta lite!»
Och liflig som en skolpojke, rusade han bort till fru Carolines bord,
fick tag i en blyertspenna och en papperslapp och började att rada upp
siffror.
»Vänta lite! Jag skall göra upp era affärer. Åh, jag har nog reda
på dem. Vid bolagets grundläggning fick ni femhundra aktier, hvilka
två särskilda gånger ha fördubblats, så att de för närvarande utgöra
tvåtusen. Ni skall således efter vår nästa aktieemission få tretusen.»
Hamelin sökte att af bryta honom.
»Nej, nej — jag vet, att ni kan betala dem, dels med ert arf på
300.000 francs, dels med er Sadowamiljon. Se här! Era 2,000 första
aktier ha kostat er 435,000 francs, de senaste ett tusen skola kosta er
850.000 francs, summa 1,285,000 francs. Ni har således 15,000 francs
kvar att roa er med, utan att räkna er lön på trettitusen francs, som
vi skola bringa upp till sextitusen.»
Nästan yra i hufvudet, hörde de på och till sist blefvo de ytterst
intresserade för dessa siffror.
»Ni ser ju nu själfva, att ni förfar hederligt, att ni betalar, hvad
ni tar. . . Men allt det där är bagateller. . . det var till detta, jag ville
komma.»
Han reste på sig och svängde papperet med triumferande min.
»Efter en kurs af 3,000 francs skola era 3,000 aktier ge er nio
miljoner.»
»Hvad? Efter en kurs af 3,000», utropade de och protesterade med
en åtbörd mot detta envisa fasthållande vid galenskapen.
»Ja helt säkert! Jag förbjuder er att sälja förr; jag skall veta
att hindra er därifrån — ja, med våld, om det behöfs, med den rätt,
man har, att hindra sina vänner från att göra dumheter A . Jag måste
ha upp kursen till 3,000 — jag skall ha det.»
Hvad skulle man väl svara denna förskräckliga människa, hvilkens
genomträngande röst lät som segerfanfarer. De brusto åter i skratt,
fast de låtsade, att de ryckte på axlarna. Och de sade, att de voro
alldeles lugna: så oerhördt högt skulle kursen aldrig gå upp. Han
slog sig åter ned vid bordet och började att göra upp kalkyler för egen
räkning. Hade han betalt, skulle han betala sina egna tretusen aktier?
Det var fortfarande oklart. Han borde själf ha ett mycket större antal
aktier, men hur stort var svårt att veta, ty äfven han var bulvan,
nämligen för konsortiet, och hur skulle man i denna massa känna åtskils
hvilka aktier, som voro hans tillhörighet? Blyertspennan radade upp
sifferkolumner i det oändliga. Sedan korsade han tvärt öfver
alltsammans och kramade ihop papperet. Det och de två miljonerna, som han
samlat upp i Sadowaaffärens blodiga smuts utgjorde hans andel.
»Jag skall träffa en person, jag måste gå», sade han och tog sin hatt.
»Men nu äro vi ju öfverens eller hur. Om åtta dagar är det
styrelsesammanträde och omedelbart därefter extra bolagsstämma för att afgöra
saken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
