Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men hör nu», sade han helt tvärt, »eftersom Saccard ger er på
båten, så borde ni hålla er väl med Gundermann.»
Ett ögonblick satt hon förvånad.
»Gundermann? Hvarför det? ... Jag känner ju honom något
litet; jag har träffat honom hos de Roivilles och hos Kellers.»
»Så mycket bättre, om ni redan känner honom . .. Gör honom ett
besök under någon förevändning, prata med honom, försök att bli hans
väninna. Tänk er: att vara Gundermanns väninna... och regera
världen.»
Och han flinade lite hånfullt, ty den judiske bankirens köld var
allmänt bekant; att förföra honom, det var nog det svåraste, någon kunde
ta sig för. Baronessan förstod hans mening, hon smålog utan att säga
något och blef icke ond.
»Men hvarför just Gundermann?» frågade hon om igen.
Han förklarade nu, att den sistnämnde säkert stod i spetsen för
den grupp af baissespekulanter, som började att manövrera emot
Universalbanken. Han visste det, ja, han hade bevis på det. Eftersom
Saccard inte var snäll längre, var det ju bara den enklaste försiktighet
att söka komma på god fot med hans motståndare utan att för öfrigt
bryta med honom. Då skulle man stå med en fot i hvardera lägret,
och man skulle kunna vara säker om att på stridens dag komma att stå
på segrarens sida. Och detta förräderi föreslog han med sin
älskvärdaste min, alldeles som om han bara hade gett henne ett godt råd. Om
en kvinna arbetade för honom, skulle han sofva fullkomligt lugnt.
»Nå, är ni med om det? Låt oss hålla ihop ... Vi skola ge
hvarandra underrättelser, vi skola säga hvarandra allt, vi ha kommit under
fund med.»
Då han fattade hennes hand, drog hon instinktlikt undan den,
i tro, att det gällde något annat.
»Åh, nej, jag tänker inte mera på det, ty vi äro ju kamrater...
Längre fram skall ni nog ge mig min belöning.»
Skrattande gaf hon honom handen, som han kysste. Och hon
föraktade honom icke längre, ty hon glömde, hvilken dräng han hade
varit och tänkte icke på det liderliga lif, i hvilket han hade försjunkit
med utlefvadt ansikte och det vackra skägget stinkande af absint, den
nya boujouren full af fläckar, den skinande hatten uppruggad af
kalkgrus från någon ruskig trappuppgång.
Redan följande dag gaf sig baronessan Sandorff åstad till
Gundermann. Sedan Universalbankens aktier hade gått upp till en kurs af
2,000 francs, förde denne verkligen ett riktigt baisse-fälttåg, i den allra
största hemlighet utan att någonsin gå på börsen eller där ha någon
officiell representant. Han resonerade på det viset, att en aktie är
värd först och främst paripriset, vidare räntan, som den afkastar och
som beror på, huru goda affären firman gör, hur den lyckas i sina företag.
Det finns alltså ett maximumvärde, som förnuftigtvis icke bör
öfverskri-das, och när detta i följd af allmänhetens förtjusning sker, så är det en
konstlad hausse, och då är det klokast att spela på baisse, ty man kan
vara säker på, att den skall inträffa. Då han hyste denna öfvertygelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
