Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ting. Men hon gaf sig ändå inte, förklarade, att hennés man inte skulle
komma hem till frukosten, och att hon inte skulle tillåta dem att röra
något, förrän han var med. Modig som en soldat, ropade hon, att de
skulle stiga öfver hennes lik, innan de finge ta något, och hon titulerade
Busch för skojare och tjuf — ja, tjuf, som inte skämdes för att nu vilja
ha 750 francs 15 centimer — för att inte räkna de nya omkostnaderna—
för en fordran på trehundra francs, en fordran, som han hade köpt för
på sin höjd fem francs tillsammans med lump och gammalt järnskrot.
Att tänka sig, att de i afbetalningar redan hade gifvit honom 400 francs,
och att denne tjuf ville ta ifrån dem deras möbler som betalning för de
något öfver 300 francs, som han ytterligare ville stjäla ifrån dem.
Kanalje! Tjuf! Tjuf! Busch blef ursinnig och skrek ännu värre
än hon, slog sig häftigt för bröstet: var han kanske inte hederlig karl?
Hade han inte köpt denna fordran för sina kontanta pengar? Han
hade lagen på sin sida, och nu ville han göra slut på den här saken.
Men då en af de båda sluskiga karlarna drog ut byrålådorna för att ta
fram linnet, blef hon alldeles rasande och hotade att ropa både
grannarna i huset och folket på gatan till hjälp; då blef juden en smula spakare.
Efter ytterligare en half timmes mera lågmäld diskussion hade han gått
in på att vänta till i morgon, men han svor ursinnigt på, att då skulle
han ta hvarteviga dugg, om hon inte hölle ord. De hade förpestat
hennes lyckliga hem, så att hon måste slå upp fönstren på vid gafvel, när
de hade gått.
Men Marcelle skulle få känna på en annan, mera djupgående sorg
denna dag. Hon hade fått den tanken, att genast skynda till sina
föräldrar och låna beloppet af dem; på det sättet skulle hon inte göra sin
man förtviflad, när han kom hem på kvällen, utan hon skulle kunna
narra honom att skratta åt uppträdet på morgonen, när hon berättade
honom, huru hjältemodigt hon hade afslagit angreppet. Hennes hjärta
bultade häftigt, när hon trädde in i villan vid rue Legendre, detta
välmående hem, där hon hade vuxit upp, men där hon nu tyckte sig träffa
endast främmande människor, så förändradt, så kallt föreföll henne allt.
Enär hennes föräldrar just skulle sätta sig till bords, antog hon
deras inbjudning att frukostera med dem för att bättre komma åt att
tala med dem. Under hela måltiden rörde sig emellertid samtalet
uteslutande om Universalbankens aktier, hvilkas kurs dagen förut hade
gått upp med tjugu francs; och hon förvånade sig öfver att finna sin
mor ännu mera upphetsad och sniken än sin far — hon som förut
darrade vid blotta tanken på börsspekulationer. Med den häftiga åtrån
hos en kvinna, hvars begär hade väckts, var det nu hon, som brann af
ifver i följd af de lyckliga vinsterna och som snäste honom, för att han
var så rädd af sig. Strax vid frukostens början hade hon alldeles
för-ifrat sig, när han talade om att sälja deras 75 aktier nu, då kursen helt
oförmodadt hade gått upp till 2,520 francs, hvilket skulle ha inbragt
dem 189,000 francs — en vacker vinst af mera än 100,000 francs öfver
inköpspriset. Sälja! Nu när Kursbladet utlofvade en kurs af 3,000
francs! Höll han på att bli tokig? Kursbladet var ju sedan gammalt
kändt för sin ärlighet, han sade ju ofta själf, att om man höll den tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
