- Project Runeberg -  Pengar. Roman /
200

(1910) [MARC] Author: Émile Zola Translator: Göte Bjurman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nå, hvad var det jag sade?» ropade Pillerault förtjust.

Moser stod där med lång näsa och mumlade dofva hotelser.

»Krukan går så länge till brunnen, tills den spricker.
Mexiko-affären skall göras upp, i Rom är det ännu krångel efter Mentana, och
en vacker dag ha vi Tyskland öfver oss ... Ja, och de där nöten, som
ska5 ännu högre upp för att ramla ned så mycket värre. Åh, ni ska’
få se, att det är på upphällningen med alltsammans.»

Och som Salmon den här gången fortfor att se allvarsam ut,
frågade Moser:

»Tror ni inte det också? När det går alldeles för bra, så spricker
nog alltihop.»

Emellertid hade Mazaud och Jacoby återtagit sin korrekta
hållning och följts åt in i mäklarnas rum, den senare mera berörd af sina
egna hemliga förluster än af sina klienters nederlag, medan däremot
Mazaud, som icke spelade, var idel glädje öfver den sista kursen, som
man så modigt hade tillkämpat sig. De pratade några ögonblick med
Delarocque för att klara ut engagemanger, alla tre med sina
anteckningsböcker i handen. I biträdenas rum — en låg sal, lik ett illa hållet
skolrum, med rader af pulpeter och klädhängare i fonden — gåfvo Flory
och Gustave Sédille, som kommit in för att ta sina hattar, på ett stoj ande
sätt luft åt sin förtjusning, medan de väntade på medelkursen, som
mäklarsyndikatets bokförare vid en af pulpeterna höllo på att räkna
ut efter den högsta och den lägsta kursen. När plakatet bortåt
klockan half fyra klistrades upp på en af pelarna, började de bägge två
att gnägga, att kackla, att gala som tuppar i sin belåtenhet öfver den
fina affär, de hade gjort genom att operera med Fayeux’ order. Chuchu,
som nu tyranniserade Flory med sina pretentioner, kunde nu få ett
par juveler, och det kunde bli ett half t års förskott till Germaine Coeur,
som Gustave hade varit nog dum att alldeles ta ifrån Jacoby, hvilken
nu hade på månad tagit en konstberiderska från Hippodromen.

Äfven i pelargången, i kulissen afslutades affärerna. Förtjust öfver
sin vinst, gick Nathanson nu utför trappan i den sista svärmen af
spekulanter, som hade dröjt sig kvar, fast kylan hade blifvit
genomträngande.

Det Paris, som vakar och som roar sig, talade hela den kvällen endast
om den fruktansvärda tvekamp, som hade utkämpats mellan
Gunder-mann och Saccard. I synnerhet talade man om baissespekulanternas
kritiska ställning, hvilka under så många månader hade vid hvarenda
uppgörelse måst betala ut allt större och större differenser,
allteftersom Universalbankens kurs steg öfver alla rimliga gränser. Om
haussen fortfor, skulle många baissespekulanter mycket snart vara
utblottade, krossade, tillintetgjorda. Med Gundermann, deras
förmodade, allsmäktige chef, var visserligen förhållandet annorlunda,
ty i sina källare hade han sin miljard, ständigt friska trupper att
skicka i elden, hur långvarig och blodig striden än blef. Det var hans
oöfvervinneliga styrka, att alltjämt kunna sälja aktier, som han icke
agde, men vara säker om att ständigt kunna betala sina differenser
ända till den dag, då den oundvikliga baissen skulle ge honom seger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zepengar/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free