Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtgöranden och så urskuldad genom sina långa vistelser utomlands
syntes han henne. Redan dagen efter konkursen hade bror och syster
lämnat ifrån sig allt hvad de egde till bankens fordringsegares förmån, de
ville vara alldeles utfattiga, när de gingo ifrån denna affär, liksom de
hade varit utfattiga, när de inläto sig på densamma, och det belopp,
hvarifrån de afstodo, var mycket betydligt, nära åtta miljoner, och
däri ingingo äfven de 300,000 francs, som de hade ärft efter en tant.
Hon vidtog genast sina mått och steg, hon gaf in böneskrifter, hon lefde
endast för att mildra hans lott och förbereda sin stackars Georges’
försvar. I början hade hon farit ut emot Saccard, den enda orsaken till
katastrofen, han som hade vållat deras olycka, och hvars förkastliga
handlingssätt hon nu förstod och kunde klart bedöma, alltifrån de första
dagarna, då han skämtsamt gjorde narr af henne, för att hon läst i
lagboken, till dessa sista dagarna, då hon med bister motgång fick plikta för
alla de oregelbundenheter, som hon hade insett, men dock hade låtit
ske. Sedan hade hon tegat, pinad, som hon var, af samvetsskval öfver
att vara hans medbrottsling, och hon undvek nu att öppet sysselsätta
sig med honom och ville bete sig, som om han alls icke existerade. När
hon måste nämna hans namn, tyckte hon, att hon talade om en
främling, om en motpart, hvilkens intressen stodo i strid med hennes egna.
Hon, som nästan dagligen besökte sin bror i fängelset, hade icke ens
bedt om tillstånd att få träffa Saccard. Hon var mycket modig, hon
bodde fortfarande i deras lägenhet vid rue Saint-Lazare och tog emot
alla, som kommo dit, till och med dem, som kommo med smädelser på
läpparna. På detta sätt hade hon omdanats till en affärskvinna, som
var besluten att rädda hvad hon kunde af deras heder och deras lycka.
Under de långa dagar, hon tillbragte på detta sätt uppe i rummet
med ritningarna, där hon hade upplefvat så härliga stunder, fulla af arbete
och förhoppningar, var det särskildt en syn, som pinade henne. När
hon gick fram till fönstret och kastade en blick ned öfver granngården,
kunde hon icke utan en känsla af beklämning om hjärtat bakom fönstren
till den lilla kammare, dit de båda stackars kvinnorna hade dragit sig
tillbaka, skymta de bleka profilerna af grefvinnan de Beauvilliers och
hennes dotter Alice. Dessa februaridagar voro mycket milda, och hon
kunde därför också ofta se dem med släpande steg och nedböjdt hufvud
skrida fram på den mossbelupna, nu af vintern härjade trädgårdens
gångar. För dessa båda varelser hade katastrofen varit något förfärligt.
Dessa stackars kvinnor, som för fjorton dagar sedan egde 1,800,000
francs i sina 600 aktier, skulle nu för dem icke kunna få mera än 18,000
francs, då kursen hade fallit från 3,000 till 30 francs. Allt hvad de egde
hade med ens smält bort, uppslukats: hemgiften på 20,000 francs som
grefvinnan så mödosamt hade sparat ihop, de sjutusen francs, som
grefvinnan först hade lånat på Aublets, sedan hela Aublets, som hade sålts
för 240,000 francs, fast egendomen var värd 400,000 francs. Hvad
skulle det bli af, då inteckningarna, hvarmed huset var öfverlastadt,
redan åto upp 8,000 francs per år, och de aldrig hade kunnat bringa ned
hushållets kostnader under 7,000 francs trots allt gnideri och deras
underverk af ytterlig sparsam het, allt medan de sökte att bevara skenet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
