Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bit tillverkats vid Åmots bruk. I den gamla hammarbyggnad en
arbeta numera endast en gårdssmed och en dito snickare.
Att kronan förbehöll sig rätt att återkalla, allmänningarna,
bekräftas av åtskilliga exempel. Den 18 november 1729
återkallade bergskollegium en allmänning som år 1714 upplåtits till
Yal-äsens bruk i Närke. Ar 1765 beslöto rikets ständer att Hellefors
bruk i samma län skulle till kronan avstå en del kronohemman,
emedan bruket icke lämnade kronan en mot de åtnjutna
förmånerna svarande inkomst. Allt. detta synes utgöra fullgiltiga bevis på,
att upplåtelsebreven endast avsågo en nyttjanderätt, som kunde
upphöra eller förändras. Raserades ett bruk, så måste privilegiet
upphöra. Skogen kunde behövas för ett annat bruk eller för annat
ändamål, varför kronan ville förbehålla sig möjlighet att disponera
skogen, sedan det med upplåtelsen avsedda syftet gått om intet.
e
II. Reduktionens nödvändighet.
Det här anförda torde utgöra ett tillräckligt belägg för
kronans rätt att disponera över sina allmänningar under hela
1700-talet och ett stycke in på 1800-talet. Hela den äldre
bruksindu-strin var uppbyggd som en kronans industri och på dess
meddelade privilegier. I verkligheten voro själva bruken att anse som
kronans egendom. De benämndes också alltid ”Riksens bergverk”
och somliga större bruk kallades alltid formligen kronobruks som
till exempel Ludvika kronobruk. Kroppa eller Storfors kronobruk,
Avesta kronobruk o. s. v., varjämte Hellefors, Garpenbergs,
Schisshyttans m. fl. bruk under långliga tider av kronan
utarrenderades till enskilda personer. Icke blott de till bruken förlänade
allmänningarna, utan även själva bruksanläggningarna voro
sålunda kronans egendom.
Huru liar nu allt detta kommit i bolagskapitalismens händer?
"fin undersökning av omständigheterna vid privilegieväsendets
upplösning leder oss det egendomliga fenomenet på spåren. Man
måste därvid ihågjkomnia bruksägareintressets stora makt och
inflytande, organiserat som det var i Järnkontoret, som nu
framträdde och påverkade regeringen och’ de ledande
statsmyndigheterna.
I början av 1800-talet inträdde en försämring i
konjunkturerna på järnmarknaden, bruksägarna fordrade i stor utsträckning
att få nedlägga bruksdriften och Järnkontoret ingick till rcgerin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
