Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gøn med en framställning härom. Med anledning därav
utfärdades den 18 juni 1810 ett k. brev, vari bruksägarna tillätos att
nedlägga större eller mindre delen av bruksdriften, dock under
iakttagande av vissa, föreskrifter och villkor. Bergskollegium
utfärdade kungörelse härom den 17 juli 1810.
Detta medgivande upphävdes dock ånyo genom ett k. brev
den 12 maj 1819. Bruksägarnas fortsatta påtryckningar medförde
emellertid, att regeringen i nytt k. brev den 22 maj 1821 förklarade
att k. maj:t komme att för varje särskilt fall pröva om och med
vad villkor nedläggning på viss tid av hela eller en del av smidet
kunde medgivas.
Härmed inleddes sålunda brottningen mellan det gamla
pri-vilegieväsendet och dess principer å ena samt frikonkurrensen med
dess för bruksägarna lockande konsekvenser å andra sidan. Det
gällde för dessa senare att befria sig från skyldigheterna till
staten, men det oaktat behålla de stora krmiodonationerna. Vi skola
se. att detta slutligen lyckades.
Samtidigt bedrevs inom riksdagen ett ihärdigt arbete för att
utverka riksdagens medgivande åt bruksägarna att få skatteköpa
rekognitionsskogarna, vilket lyckades vid 1810 års riksdag.
Kungörelsen därom utfärdades den 4 februari 1811. Därmed var
gärdet uppgivet.
Ännu några tiotal år framåt motsatte sig bergskollegium och
k. m:t bruksägarnas upprepade framställningar om befrielse
från bruksdriften. Så sent som den 7 januari 1876 förekommer ett
k. brev, däri regeringen ännu, fastän förgäves, söker hävda
statens medbestämmanderätt i fråga om rekognitionsskogarnas
användande. Ägarna av Forsbacka, Mackmyra och Oslättfors bruk
hade hos k. maj:t anhållit om rätt att få använda sina
rekogni-tionsskogar vid vilket som hålst av de nämnda bruken. I det k.
brevet uppställdes därvid de villkor, att de tre bruken skulle
förbliva i samma bolags hand, att skogseffékterna skulle användas
för järn- och ståltillverkning, samt att åbornas rätt ej skulle
förnärmas. Det ställer vederbörandes slöhet i en drastisk belysning
att bruksägarna ej behövt uppfylla ett enda av dessa villkor, men
det oaktat allt framgent fått exploatera dessa oerhörda skogar
under den mest obegränsade ”frihet”.
Detta sistnämnda k. brev synes hava varit den sista officiella
regeringshandling, däri kronans ursprungliga rätt att disponera
över användningen av rekognitionsskogarna hävdades. Privilegie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
