Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsendets trehundraåriga byggnad sammanstörtade och med den
det mesta av den äldre bruksindustrien. Det under 1600-talets mitt
inrättade bergskollegium upplöstes genom ett k. brev den 11
december 1857 och därmed följde även de så kallade
bergstingsrätterna ute i landet, vilka utgjort särskilda underdomstolar för
avdömande av tvister vid bruksorterna.
Statsmakternas sanktion över vad som skedde kom i och med
förordningen av den 20 september 1859 angående utsträckt frihet
för bergshanteringen, varigenom skyldigheten till blåsning
upphörde för bergsmansjorden.
Under allt detta, sutto brukspatronerna med palmer i
händerna och inhöstade vinsterna av den nya tidens intåg. Ingen tänkte
på att de oerhörda naturrikedomar, som skänkts till denna industri,
rättvisligen borde ha indragits till staten igen då bruken nedlades.
Anmälningar om nedlagda bruk inströmmade i mängd till
kommerskollegium, som övertagit dödsboets avveckling, men som ej
ägde något uppdrag att bevaka kronans rätt. Det ämbetsverk, som
hade detta sig ålagt, nämligen . advokatfiskalsämbetet i
kammarkollegium, hölls utanför det hela! Så finurligt hade
ämbetsmännen förstått att länka saken! Det hela var iscensatt som en stor
komedi. Kronan på verket sattes, då man lyckades lura den i
dessa saker då liksom nu okunniga riksdagen att gå med på att
— ifråga om de under bruk skatleköpla hemmanen — på en
omväg upphäva förordningen av den 11 december 1766 och — i fråga
om rekognitionsshogarna — borttaga bestämmelsen om deras
oskiljaktighet från de bruk till vilkas understöd de skattesålts.
Krono-tjuveriet var satt i system.
Det förra bedrägeriet kontrasignerades genom en kungöryjse
av 27 juli 1887 och det. senare genom förordningen av den 22
december 1898.
Svaga och hittills fruktlösa försök att komma till rätta med
de svenska kronotjuverierna. ha förekommit dels under 1890-talet,
dels senare. I början av 1890-talet ingick häradsh. Fahlcrantz jämte
en folkskollärare Nils Stahre från Mora till regeringen med en
skrivelse angående rekognitionsskogarnas indragning till staten.
Efter åtskilliga skriverier gav detta anlednng till att
advokatfiskalsämbetet i kammarkollegium uttog stämning mot ett 50-tal
bruksägare med yrkande att de till kronan skulle avstå sina
re-kognitionsskogar. Processerna blevo ingenting annat än en
meningslös fars. De högre tjänstemännen i kammarkollegium, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
