Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överhuvud bourgeoisi» existerar som klass. Först då kari diktaturen
upphöra, och då existerar heller inte längre proletariatet som klass — då är
(let sl-ut med klassamhället!
Utlämning och asylrätt
behandlas av Otto Bauer-i den österrikiska Der K a m p f, för vilken
problemet är i högsta grad brännande i anledning den från det svarta Ungern
begärda utlämningen av Bela Kun och de andra ungerska revolutionärer,
som man inte hittills lyckats mörda men nu vill åt. Förf. undersöker saken’
historiskt-juridiskt, omnämner hur österrikiska regeringen lovat
vederbörande full asylrätt och betonar, att. ett upphävande av denna vore
lirelöst brytande av givet örd. Men, slutar han sin framställning, om vi inte
utlämnar folkkommissarierna, kan vi då gå med på. att utlämna de andra
ungerska flyktingarna, som först senare beträtt vårt område? Och om vi
vägrar utlämningen av ungrarna, kan vi då utlämna bajrarna? Det vore
att i juridiskt hänseende sätta godtycklighet och politisk opportunitet i
rättens ställe. I själva verket, utlämningen av folkkommissarierna, som
tillförsäkrats asylrätt innan de beträdde vårt område, är moraliskt omöjlig.
Inlåter vi oss på åtskillnad i olika fall, så råkar vi oundvikligen i strid
med de regeringar, som fordrar utlämningen. Om vi däremot håller fast
vid vår grundsats att ovillkorligen vägra varje utlämning i absolut eller
relativt politiska fall, då skyddar oss ”alla civiliserade folks obestridbara
allmänna, rätt”, ”en allmänt erkänd folkrättssats”, mot varje angrepp. Så
talar inte bara principiella skäl utan även de konkreta omständigheter,
under vilka vi tvingas till avgörande, för det ovillkorliga fasthållandet av
asylrätten för alla politiska brott. Om trots detta en i de lägsta
kälkbor-garinstinkter spekulerande agitation bekämpar asylrätten, då har
socialdemokratin att besvara denna agitation med kravet, att den politiska
asylrätten varaktigt skyddas genom nylagstiftning i statsförfattningen ,som en
republikens politiska grundrätt.
Om de nya negerorganisafionerna,
vilka börjar få intresse, i mån som även de svarta nu dras in i
klasskampen, skriver R. T. Sims i vårt amerikanska broderorgan The v o i c e of
labor (Arbetets röst) efter att ha redogjort för en i september 1919 i
Washington bildad gemensam svart-vit organisation mot kapitalismen,
The National Brotherhood Workers of America: Yi i denna organisation
har beslutat göra våra färgade bröder bekanta med den ekonomiska
.sammanslutningens sanna ljus, enär vi anser att alla arbetare, vita eller svarta,
har ett gemensamt intresse, och det är befrielse från löneslaveriet, och
efter som så är fallet är det alla arbetares plikt att förena sig 1 en
organisation till inbördes hjälp. Arbetarrörelsens historia i Amerika bevisar,
att den exploaterande klassen bryr sig varken om ras- eller
färgskillnader. Den exploaterar en vit man i samma utsträckning som en neger var
den kommer åt. Om utsugaren kan hålla de svarta och vita "hundarna” i
inbördes slagsmål om fördomens ben. kan den gula kapitalistiska bunden
komma undan med maten, profiten. F. n. är också de kapitalist,’ska tidnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
