Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga kultur — på endast två områden, teknikens och hyckleriets. Mörk
ser han framtiden, men som sagt doek med en liten gnista av hopp, från
arbetarrevolutionens sida. Så dras alla hederliga borgarintellektuella allt
mer över till tron på den gnistan. Som är morgongryningen.
T. X.
Lenin och Trofzhy: Krieg und Revolution.
Å Grtitli-förlaget i Ziirioh har utkommit skrifter av Lenin och
Trotzky, nedskrivna i tiden närmast före ryska revolutionen. Trotzky
behandlar kriget och Internationalen. Där avger han en betydelsefull
förklaring, i det han Bä,ger bl. a..: ”1 vår kamp mot tsarismen, där vi aldrig
vetat av ”nationellt” vapenstillestånd, ha vi aldrig sökt och söka ej heller
nu hjälp hos den habsburgska eller hohenzollernska militarismen.” Denna
uppfattning har då säkerligen även vidhållits ,under
Brest-Litovsk-för-handlingarne, mot vilka ju alla partior i Ententeländerna formligen rasade.
Mot de österrikiska och tyska socialdemokraterna är Trotzky i
krigets början högst onådig. Så heter det t, ex. om Daszynski, ”Hans
galiziska socialistiska grupps brottsliga äventyrarpolitik består ej blott
däri, att den ställer Polens sak över socialismens sak, utan även däri
att den förenar Polens öde med do österrikisk-ungerska arméernas och
den habsburgska monarkins öde.” Gentemot en så betänklig politik
förklarar Trotzky, att ”Polens oavhängighet betyder för oss dess
oavhängighet på båda fronterna, på den romanovska och den habsburgska.”
Samma mot eentralmaktssbcialisterna lav Scheidemannsorten kritiska
hållning kännetecknar genomgående hans uppsatser: ”Icke se. att
junkrar-nes politik fordrade Frankrikes krossande, kan blott den, som har
anledning att sluta ögonen. Frankrike — det är fienden.” Trotzky
underkänner det gamla Rebelska och Adlerska argumentet om Tysklands
och Österrikes mission att störta tsardömet. Ett katastrofalt nederlag
för Ryssland kan visserligen påskynda revolutionen, men ”till priset att
denna i sitt inre försvagas” ocli att ”de revolutionära krafterna
paralyseras”, ty de hohenzollernska bajonetterna kunde även vändas mot
dem. Tsarrysslands fullständiga krossande skulle f. ö. förutsätta
centralmakternas triumf på samtliga krigsskådeplatser, d, v. s. den tyska
militarismens obegränsade herravälde över hela Europa.
Så långt Trotzky.
1 Lenins och Zinovievs uppsatser befinna vi oss längre in i kriget.
Det börjar klarna över andra Internationalens sammanstörtande. För
en Kautsky, eri Guesdc, en Plechanov håller Lenin under ögonen
Basel-manifestet av 1912. ”Att framställa detta som. fras eller villfarelse”, säger
han, ”det är liktydigt med att framställa de senaste tjugufem årens
socialistiska arbete som fras eller villfarelse.” På detta manifest —
sammanfattningen av en mångårig internationell diskussion — har Lenin
lätt att hänga upp alla, socialpatriotiska slingerbultar. Utom denna
förträffliga polemik få vi en klar inblick i de ryska klass- och
partiförhållandena före revolutionsutbrotten, nybildningar och splittringsepisoder
ända sedan ”ékonomisternas” och gamla Iskras dagar på 1890-talet, ”men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
