Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ieke åt den i New York boende skänkt mycken tid till övers för
studium av samhällsförhållandena. ”Time is money” (tid är
pangar) ger en bättre karaktäristik av amerikanaren, framförallt av
New Yorksbon, än mången är benägen att tro. I detta slagord kan
man icke, med en smula kännedom om förhållandena där, avläsa
något annat än det centrala för individen. Tillämpningen på
samhällsförhållandena är så ytterst vag, att denna icke betyder något.
Och studiet av de samhälleliga funktionerna, av det materiella och
andliga, som binder människorna samman ;— och sätter dem i
harnesk mot varandra — anses vara alltför mycket slöseri med en
dyrbar tid, på vilken studium av för det ”politiska livet bättre
lämpad kunskap” kan inhämtas. Så blir det då blott ett fåtal med
järnhård energi och stark vilja att komma ut över den
begränsade horisonten av sitt eget jags ”solsystem”, som tillfredsställer
sin längtan, sina krav på mera vetande om den omgivning i
vilken de lever. För dessa, har det gått upp att människan icke är
isolerad i ett modernt samhälle utan underkastad sina bestämda
lagar, som håller henne fäst vid alla de övriga med starka band.
Det gäller blott att söka skaffa sig inblick i denna samlevnads
lagkodex ■— här avses naturligtvis icke de detaljlagar, vilka utgör
en viss rättsnorm för samlevnaden, utan de ekonomiska lagar, som
ligger till grund för just dessa detaljlagars utformande — d. v. s.
i sociologien, vetenskapen om samhället. •— I denna artikel är
det icke av.sett att gå in på en genomarbetad förklaring av de
olika fenomen, som möter vid ett försök att skildra New York,
varför det sagda får vara nog som motivering för ett omnämnande
av ett institut där just samhällets byggnad och funktioner belysas
för villigt lyssnande, kunskapstörstande arbetare, en skola för, av
och genom arbetare. Det är Harry Watons för nio år sedan
grundlagda ”Marxinstitut”. Från så gott som intet har detta institut växt
upp till att bli en faktor av stor betydelse i de socialt kännande
arbetarnas liv därborta.
Det var hösten 1910, isom fyra stycken intresserade arbetare
bildade den första studiekursen i ekonomi och filosofi, med Harry
Waton som lärare. Dessa fyra konstituerade sig som en klubb,
vilken de kallade ”Marxistiska studieklubben”. Den egentliga
orsaken till att de bildade en klubb var, att de önskade befria
läraren från ekonomidetaljer i sammanhang med studierna. Alltefter
som lärarens förmåga och intresse smittade av sig på de stude-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
