Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
materialistisk strävan, byggd även den på sin speciella ekonomiska lära.
På detta sätt har samhällisrörelserna varit ledda av materialistiska
doktriner, framsprungna ur än individualistiska än statliga synpunkter. Från
statsmerkantilismen slog politiken över till den liberala näringsfriheten
för att nu igen söka en utväg i den socialistiska samhällsekonomien,
bakom vilken redan lurar ett nytt individuellt uppror i de skymtande
anarkistiska strömningarna.
Dessa olika riktningar falla emellertid varandra i famnen på en
punkt, nämligen i ett förbiseende uti sin politik av de andliga
verklig-heterna. D|e utelämna dessa, till och med utan några försök till
principer, redlöst åt den enskilda företagsamheten med samma effekt, som
på det ekonomiska området blev en följd av näringsfriheten. Man kan
därför säga, att de samtliga i denna huvudpunkt äro gammalliberala
rörelser. Även på det andliga området segrar därför oftast det aktiva
över det begrundande, osanningen över sanningen, orätten över rätten,
våldet över välviljan, de jordbundna primitiva drifterna över de soliga
ingivelserna.
Dessa företeelser bottna i den förbisedda frågan om den andliga
kapitalismen, vilken är en lika fruktansvärd verklighet som den
ekonomiska. De andliga kartellerna äro motsvarigheter till de ekonomiska
trusterna. De äro de drivande krafterna till den andliga fattigdomen,
upprätthållandet av själens misär hos människornia och därmed den totala
oförmågan att, trots lagar, författningsrevisioner och revolutioner höja.
mänskligheten ens en tum upp på ett högre plan. Den andliga
kapitalismen är partiernas omedvetna skötebarn från yttersta högern till
yttersta vänstern. Om man vågar försöka i deras politik knäsätta någon
omtanke för dessa omätliga världar inom vårt eget bröst, uppstår spontant
en samverkan mellan alla för att nedslå ett sådant bemödande. Ja, dét
förefaller, som om en jämviktslag i naturens liv även här skulle göra.
sig gällande. Ju ivrigare och uppriktigare en ekonomisk rörelse syftar
mot ekonomisk rättvisa, desto mera ohejdat låter den ofta iden andliga
kapitalismen göra sig fritt gällande och grusar sålunda med ena handen,
vad den andra i hänförelse velat bygga upp. Det ligger därför kanske
någonting uti det paradoxala yttrandet nyligen av en dansk anarkist,
att ”socialdemokratien är den sista blomman på kapitalismens träd”, —
vilket icke utesluter att de med tiden kunna bli flera.
I västern har sålunda allt för mycket vinningar på andras
bekostnad värdesatts och därför statskonsten (blivit ett vilt spel om fördelar
med väld och våld såsom de värdefullaste umgängesvanorna.
Orsaken till denna nedsjunkna nivå hos den europeiska
folkkaraktären är måhända biologisk. Vandringsfolken ha icke haft synnerlig tid
för annat än kamp med urinnevånarna och slagsmål sins emellan om
bytet. Ett dylikt tillvarelsesätt skapade författningar byggda på makt
utan förmåga, sociala tillstånd byggda, på motsättningar mellan
förtryckare och förtryckta, ett tänkande rest dogmatiskt på stridande läror
med försmående av de gamla samlande sanningarna, samt revolutioner
begynnande med halvgångna ideal och slutande med en lekande
omväxling allenast i form och person av de gamla orättrådighetema.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
