Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om vi har ett socialistiskt olier ett kapitalistiskt samhälle, igenom måste
vi; men det kommer säkert att kräva all den ekonomiska kraft den
nuvarande generationen ager.
Yid sidan av denna reellt ekonomiska katastrof har världen
emellertid också drabbats av en rent kapitalistiskt bestämd katastrof, så
att säga en papperskatastrof, och ändå kan den bli reell nog. Det är
skulden. Världens samlade skuldbörda efter kriget — och efter den
förbannade freden — g&r upp till otaliga milliarder, och alla dessa berg av
skuldpapper har ju en enda huvuduppgift: att genom räntemaskineriet
tvinga det stora flertalet människor arbeta för några få andra samt att
ta mervärde från de arbetande och ge det åt kapitalisterna. (Ekonomiskt
sett är exempelvis den franske småbonden, som får sitt hus återställt
förmedels krigsskadestånd från Tyskland, en exploatör som tillägnar sig
mervärde från tyska arbetare, men i realiteten kommer mycket riktigt
huvudmassan av detta mervärde att tillfalla icke småbonden utan
bankerna och därigenom de verkliga egentliga kapitalisterna.)
Har ;vi emellertid rätt i, att den reella bördan, som
krigsödeläggel-sen lagt på världens produktionsliv, närmar sig nära intill vad detta
överhuvud orkar bära under de närmaste åren, ,så kommer denna
kapitalistiska extrabörda att få hela produktionssystemet att störta samman.
Kapitalistiskt talat kommer detta ätt kunna karaktäriseras som en
världsbankrutt, en jättestor betalningsinställelse av samma slag som vid
privata konkurser, men utan någon principiell ändring av systemet: man
sopar bordet rent och börjar spelet på nytt. Det kan tänkas många
former för en sådan världsbankrutt — de våldsamma valutaisvängningarna
vi upplevat sista året är en av dem — och det kan tänkas. iatt
kapitalismen ännu är smidig nog att bära den; världskriget har ju visat oss,
hur mycken kraft det ännu bor i det kapitalistiska samhällssystemet.
Men det kommer i varje fall att under de närmaste åren bli utsatt för
en påfrestning som aldrig förr. En målmedveten och orädd arbetarrörelse
har under dessa år, när vanskligheterna närmar sig, en utsikt att föra
världsrevolutionen till seger, lika säkert grundad som 1918 eller 1919.
Revolutionstimmen är icke ännu förbi. Fortfarande har vi rätt att till
dem som resonerar likt Friedrich Adler säga: Vad rädes ni för, ni föga
troende?
Tysklands förhållande (111 Sovjefryssland
behandlas av vår bekante ryske kamrat Karl Badek i Max Härdens
tidskrift Z u k u n f t, Berlin. Artikeln, som är skriven i Moabit-fängelset
under förf:s inspärrning där, påvisar, hur Sovjetryssland ej kan invänta
revolutionens seger överallt innan det skaffar sig de oumbärliga varorna
från utlandet utan därför måste söka åtkomma allt var det överhuvud
kan fås, utan hänsyn till vad vederbörande land f. t. har för
styrelseform. I samma förhållande kommer de olika staterna att stå till
Kyssland: ingen kommer att kunna avstå från hampa, lin och platina bara
därför att han inte tycker om kommunismen. Faller ententens stora bloc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
