Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veten och ännu orubbad. Då ett klassvälde håller på att gå under
och övergå i ett annat i en sådan epok återspeglas detta faktum i
ett försvagande och splittrande av klassetiken, vari atomen av en
ny världsåskådning, en ny klass’ etik börjar tränga in.
Med utgångspunkt från en undersökning av Kants etik,
såsom ett exempel bland andra, uppvisar Pannekoek, hur en
tidsepoks härskande etik växer fram ur den härskande klassens
materiella nödvändigheter. Men det är inte nog att säga, att det finns
en borgerlig etik rätt och slätt. Även den kapitalistiska
borgarklassen har i de olika perioderna av sin utveckling givit sin etik
växlande gestalt; allt efter sin ekonomiska eller politiska situation liar
den utvecklat den åt olika håll. Ett slags etiska krav måste
borgar-dömet uppställa som väsentliga då det kämpade mot feodalismen om
statsmakten; ett annat slags då det hade erövrat denna statsmakt
och det gällde att sporra alla klasskamraters krafter för
bibehållandet, stegrandet, befästandet och utbredandet av denna makt; åter
ett annat slags sedan det nu gäller att m-ed -alla till buds stående
medel och krafter försvara sitt välde mot de proletära massornas,
växande anstorm. Det vill säga: en och samma klass’ etik förändrar sig
inom vissa gränser — allt efter de olika nödvändigheter, inför
vilka självuppehållelsen och den egna tillväxten ställer klassen.
Det är omöjligt att här i korthet uttömma ämnet, för att ej tala
om att citera alla belägg och bevis som redan en enda
samhällsklass’ utveckling ger i sina historiska fakta -och sin ideologiska
överbyggnad: filosofi, litteratur, konst. För att .nu alldeles lämna
ur räkningen alla historiskt förefintliga samhällsklassers historia.
Låt oss här endast ta den tyska kapitalistiska borgarklassens och
dess etiska ideologis historia. Den tid borgarklassen kämpade med
feodalismen om den politiska makten måste den förra uppställa
vissa etiska grundsatser i motsättning till de då härskande feodala
åskådningarna. Den tvangs härtill för att inför sig själv, inför egna
som utländska klassbröder etiskt motivera kampen för sin
maktlystnads mättande. Och dess krav måste stå i motsättning till de
härskande klassernas krav, emedan den själv befann sig i
motsättning till dem och emedan den om den ej också ideologiskt
framhävt denna motsättning, skulle varit ur stånd att rätt
motivera en omstörtning, nya förhållanden, ett nytt
klassvälde. Så måste också tyska bourgeoisin överta den
franska bourgeoisins ideologi, dess rationalism, dess stridsrop:
Frihet, jämlikhet, broderskap för att kunna motivera sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
