Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fakta. Härmed »sammanhänger de-element bo© Nietzsche, som
gränsar till den proletära livsåskådningen, något som jag ej här
hinner ingå på.
II.
Sedan vi så sett — i den tyska borgarklassens exempel — hur
alla klassers etik utvecklas efter klassernas yttre förhållanden, må
vi nu pröva på vilket sätt även proletariatets historiska uppgifter
och deras utveckling återspeglas också i dess .ideologi.
Redan på grund av sina ekonomiska funktioner i den
kapitalistiska ekonomiprocessen stod proletariatet, som uppstått enbart
ur denna process och är tänkbart endast däri samt såsom klass
kommer att upphöra med densamma, från början i skarpaste
motsättning mot borgan! öm et. Ur dess klasskamps nödvändigheter
framväxte också dess etik; ideologiernas motsättningsförhållande
skärptes i och med stegringen av de samhälleliga motsättningarna.
I länder, där dessa motsättningar ännu blott var faktiska
förhållanden i ännu ej utkämpade revolutionära strider, där förblev
ideologiernas motsättning ännu rätt grov, utan stora drag, icke
utarbetad. Där återspeglades bara det enda stora faktum, att det fanns
en rik och en fattig, en exploaterande och en »exploaterad klass.
Detta var exempelvis fallet i Tyskland, där det ända till i den
nuvarande revolutionära perioden av revolutionära massaktioner ännu
ej kommit till något avgörande i motsättningen mellan bourgeoisi
och proletariat. Proletariatet visste i viss mån ännu ej, vari denna
motsättning i detalj bestod; det visste bara att den fanns. Dess
strider hade ännu ej givit det tillfälle att erfara den i alla dess
nyanser och omsätta denna erfarenhet positivt i egen erfarenhet.
Emedan proletariatet kunde ta grundstenarna till sin egen etik
endast ur erfarenheterna av redan upplevda strider med bourgeoisin,
därför var det tyska proletariatets etik hittills ännu så torftig, bara
en onyanserad »skiss till en proletarisk, en kommunistisk etik och
även av samma anledning var ryska proletariatets etik redan före
bolsjevikrevolutionen så mycket mer nyanserad och även
omfattande än tyska proletariatets. Detta var fallet, därför att det i
Ryssland fanns ett 1905 och redan före 1905 en kedja av
revolutionära massrörelser, ur vilkas krav på alla enskilda kämpar växte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
