Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kamp, där var den ytterligare följden av detta faktum, att den
proletariska etiken förblev endast ideologi, i motsättning till den
borgerliga praktiken uppställd teori, att den ej blev handling, d. v. s.
massornas (ej enskildas, ledares) handling. Den förblev krav,
förblev program, blev ej uppfyllelse. Splittringen mellan teori och
praktik blev kronisk, blev bestående. Den motsvarade bristen på
revolutionära masstrider för socialismen. Och då denna brist var
historiskt grundad och därför historiskt ofrånkomlig, blev den på
det etiska området avstående från all uppfyllelse. Därför
utvecklade sig en socialdemokratisk etik, en proletarisk etik, som nöjde sig
med att vara etik på papperet. Och därför blev den djupa
splittringen möjlig, som fanns i nästan alla politiska revolutionärers, i
nästan alla politiska klasskampskämpars liv: splittringen mellan
revolutionär-politisk och borgerlig-personlig praxis. Denna
splittring- motsvarande det faktum, att den proletäriska befrielsekampen
först befann sig i ett stadium, där iden ännu kunde föras på nästan
enbart legala vägar, i ett stadium vari alltså motsättningarna
mellan proletarisk och borgerlig värld ännu ej kolliderade i liela sin
bredd och sitt djup, i ett stadium där den revolutionära kampen
ännu tillät att man förde den endast på politisk mark, där den ännu
ej revolutionerade alla de medkämpandes hela personliga liv i alla
dess former och yttringar. TJnder denna period var politiken även
i den proletäriska rörelsen endast politisk, endast en del av livet.
Den stod utanför det personliga livet, den genomträngde ej detta.
Socialismen i praktiken var först politisk, ännu icke
världsåskådning. Och den kunde ej vara det. Först de stora revolutionära
masstridernas aera, som drev i landsflykt och förklarade fågelfri
revolutionens anhängare, som fördrev från hans hem varje den
politiska revolutionens kämpe, jagade honom arbetslös och utan bröd
ut på landsvägen med den vita skräcken för ögonen, som tvang dem
som stannat hemma att trots alla härbärgeringens faror uppta
flyktingarna och med dem dela sitt sista klädesplagg, sitt sista bröd;
först denna aera kunde börja upphäva splittringen mellan den
pro-letäriskt-etiska teorien och praktiken, först den kunde medföra
ett programmets realiserande i handling, först den kunde ur
socialdemokratisk etik utveckla kommunistisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
