Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ca ri vie. Konrad Doubler och Anton Menger, som Paulson ägnar en
kärleksfull och pietetsmättad uppmärksamhet. I varje fall är vi honom
uppriktigt tacksamma, att han räddat de två sistnämnda från en mer än
oförtjänt glömska bland oss här i norden. Vi får ofta skäl att- häpna över, hur
många för de flesta okända vägrödjningsmän vår rörelse har haft, hur
många snart förgätna, men oskattbara offer som burits för proletariatets
stora frigörelsesak — eller för ,att tala det märgfulla gammalbibliska
tungomålet: vilken sky av vittnen som gått före oss. Carlyle känner ju
de fleste av oss rätt väl, och dock har Paulson i den lilla korta skissen
om honom en hel del nytt kunskapsmaterial att ge oss. Hur många av
oss visste exempelvis, att hans livssyn var vad vi skulle kunna kalla
så klart marxistiskt utformad, som detta citat anger: ”Hvad stemmeret
angaar vid jeg slaa fast som regel, at en notorisk slaves stemme ikke
kan gjøre andet end fortræd, aiaax eller hvorsomhelst og paa hvad maate
den end biir -avgi-t. Og der er en anden sandhet likesaa sikker, nemlig
den: at, saasom naturen og den strenge skjæbne og ikke en blot og har
parlamentsakt og penge bestemmer en mands slavestand, saa er denne av
de sidste to i utallige tilfælder blit bestemt gal t, som forholdene ligger.
Faktum er, slaverne er i øiblikket i overvældende majoritet overallt.”
Av Konrad Deuhlers kämpagestalt får vi genom Paulson en mäktigt
tilltalande bild. En fullständigt sj älv-bildad österrikisk mjölnar-e, träder
han i intimt tankeutbyte med sin tids yppersta andar. Det är i
synnerhet lians brevväxling med Feuerbach, som fäst Paulsons uppmärksamhet
■vid honom. I ide borgerliga revolutionsrörelserna i förra seklets mitt
intager han ett bemärkt rum. Hans ande är fullständigt fri från alla
bojor och all fruktan. Och i sitt testamente föreskriver han följande
gravskrift över sig själv: ”Aanden er en egenskap ved stoffet; den
op-staar og gaar til grunde med det. Lev vel, du skjonne verden, du kjære
sol og I evige stjerner! Mine öine faar jer aldrig mer at se.’’ Antingen
vi delar denna Deublers teoretiska övertygelse eller icke, måste vi
beundra lika mycket den poetiska, skönheten som det moraliska modet i
dessa en verklig mans avskedsord till livet.
En helt annan typ företräder Menger. Han är helt och hållet den
rättslärde tänkaren och teoretikern. Med avståndstagande från -all
uto-pism vill han på rent vetenskapliga grunder söka ge en bild -av det
socialistiska framtidssamhället. Mycket i -hans framställning väcker härvid
givetvis även från socialistisk synpunkt kritik och gensaga. Men i varje
fall måste vi vara Paulson uppriktigt tacksamma för idet lättfattliga sätt,
varpå han i korthet skisserar upp för oss den Mengerska samfundsbilden/
I de essayer, som bildar >den första och största avdelningen av
Tanker og tænkere, framlägger förf. denna gången ett nog så blandat’
innehåll, somligt visserligen .av svagare halt, men -det mesta i hög grad
intressant och lärorikt. Man kan gott på Paulson själv tillämpa hans
uttalande sid. 25: ”Det som er mig mest magtpaaliggende, naar jeg læser en
’alvarlig’ bok, er at faa tak i forfatterens personlighet. Selv om han liar
skrevet en række höker, saa jeg synes, jeg kjender ham, har jeg hver gang
paa ny krav paa först og fremst at fole ham -selv; hans egen aand,
gjen-nem linjerne. Jag vil ha glimt av hans sjæl — ingen maske. Jeg vil paa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
