- Project Runeberg -  Zimmerwald. Socialistisk månadstidskrift / 1920 /
316

(1918-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna tanke fullföljes.så .vidare i den följande uppsatsen Socialismen
som kulturfaktor. Ingen kan kraftigare än Paulson ocli i allmänhet våra
revolutionära norska kamrater framhäva socialismens djupa andliga
befrielsegärning. Även här är orden likasom framsprungna ur ’den stora
’ryska revolutionens hjärta: ”.Jo dyper« man foretaar det økonomiske
system i socialistisk mening, desto sterkere vil man opdage mulighetcrne
for af utnytte alle kulturens goder.”

H. F. Spak.

Mfred Hämpe: lovjef-Rysslands jordpolitik.

På Frams förlag har utkommit en av Alfred Kämpe gjord
.sammanfattning av Sovjet-Rysslands jordprogram.

I ett land, där industriens arbetarebefolkning vid världskrigets
utbrott uppskattades till endast tre millioner mot 130 millioner bönder,
där måste självfallet jordfrågan tränga sig fram i förgrunden framför alla
andra. Man skulle dessutom av dessa förhållanden kunna dra den
slutsatsen att bondeklassen själv har hand om den politiska, ledningen. Men
så är det ej i verkligheten. Därom yttras på sidan 11 i den föreliggande
broschyren: ett par millioner arbetare utövar diktatur och för klasskamp
mot. en nästan icke existerande bourgeoisi, medan befolkningens stora
flertal, bönderna, praktiskt taget står fullständigt utanför. Sovjetmakten
stöder sig på bondeklassen i den meningen att bondeklassen ger sitt
’passiva godkännande” åt regeringens åtgärder. Fastän bondeklassen enligt
vanliga lagar för flertalets rätt har makten i landet, bedriver dock denna
klass ingen klassmedveten bondepolitik. Detta kan bero på böndernas
okunnighet och oförmåga -att. bär.a upp’ en revolutionär rörelse ocli den
därpå följande ändå större uppgiften att bygga upp något nytt. Men det
kan också bero på att bönderna över huvud finner sig väl under det nya
systemet. Detta senare torde i längden bliva det avgörande- Kunna de
nu maktägande begagna sin mak-t gå, att inga anledningar till svårare
missnöje uppstår, så kan man utgå ifrån att detta folk skall förhålla sig
lojalt allt. framgent.

Regeringskonsten i detta land synes sålunda ligga däri att man kan
regera bönderna så, att man ej får dem emot sig. Den konsten förstod
Lenin från början, då han "på bordskanten” nedkastade tio rader om
konfiskation av jordegendomarna. Därmed sanktionerade han böndernas
annexion av jorden och indrog de hatade storgodsägarnas domäner.

Detta var Rysslands .stora agrari,ska revolution, mot vilken
livegenskapens upphävande förbleknar till en pappersåtgä-rd utan reell innebörd,
ty den gav ej bönderna en enda tumsbredd jord, endast en ”frihet” att
.svälta ihjäl av brist på jord. En kopia av dessa förhållanden har vi här
i landet på våra brukssamhällen. Sedan bruksadeln slagit under sig de
förra ägarnas ’’frihet” ätt -arrendera -dem om -d-e ville — eller ge sig i
väg till industrien eller Amerika. Gav de sig ej frivilligt iväg, s&

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:53:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zimm/1920/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free