Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUMTIDEN — EN NY VÄRLDSBILD
Av C. N. CARLESON
Tiden förbereder även en revolution i hela vår uppfattning av
det oss omgivande kosmos. Nästan som en plötslig uppenbarelse,
jämförlig- med den Darwinska artläran, väcker deu Einsteinska
re-lativitetsprincipen det livligaste uppseende såväl bland
vetenskapsmän som lekmän. Mitt under krigets stormar har en stilla ty sk
lärd skänkt mänskligheten en ny epokgörande teori. Härnedan blott
några antydningar om den.
Einstein omstörtar det fysikaliska tidsbegreppet, en
omstört-ning, som väl knappt kan undgå att i sinom tid även inverka på
det filosofiska tidsbegreppet, som ju har sin rot i våra iakttagelser
av naturförloppen. Liksom det Kopernikanska systemet med sin
fulländning i det Newtonska förändrade våra begrepp om ”uppåt”
och ”nedåt” och reducerade jordens plats och roll i universum, d.
v. s. vårt rumsbegrepp, så berövar oss Einstein vår supremati i
tiden d. v. s. omkastar fullständigt vårt tidbegrepp.
En analys av begreppet ”samtidighet” för oss in i den
Ein-steinska principen; denna analys utföres i den tidförskjutning, som
faktiskt äger rum mellan två. vid varandra löpande rörliga system,
men som för oss på jorden ter sig som skenbar samtidighet.
Absolut hastighet är för oss ofattbar; för att uppfatta hastighet kräva vi
ett jämförelseobjekt, en relationskropp; hastighet är alltså ett
reia-tivitetsbegrepp.
Ingen tom rymd existerar. Eter ”utfyller världsrummet”;
såsom en orörlig bärare av ljuset tjänar den som relationskropp. Så
antog Fizeau. En ljusstråle, som följer jordrörelsen, kräver längre
tid för att hinna med denna från en punkt B till en punkt A. 1
jordrörelsen motsatt riktning förkortas däremot ljusstrålens vägtid
— subtraheras med jordrörelsen. Hastigheten skulle således te sig
olika. Experiment av Michelson och Morley ådagalade emellertid,
att man alltid vid mätningar fick samma värde på ljushastigheten
och att således antagandet om. en orörlig eter vore ohållbart; man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
