Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSKRIFTS
REVY
Av lanlarbefarlörhållandena i Spanien
ger John Dos Passos i Liberator en intressant skildring med
utgångspunkt i ett besök i Cordova, Sydspanien. Under mohremas välde
var detta södra Spanien ett av Europas rikaste ooh bäst kultiverade
områden. När de kristna ädlingarna från norden erövrade det, lade kyrkan
sin hand på städerna och utplånade industrien genom inkvisitionen,
medan landsbygden delades upp på de katolska kungarnas hovmän.
Lantfolket blev bokstavligen slavar oeh det gamla systemet med gemensam
uppodling av jorden inom. varje kommun ersättes av lönarbetarsystemet. Hela
provinsen Jaen äges f. n. av sex familjer. Hela 1500- och 1600-talen drogs
de livaktigaste och verksammaste spanjorerna över till att exploatera
Amerika, medan den spanska jorden lämnades i händerna på de trögaste
och sämt utrustade. Och emigrationen till Amerika har alltjämt förblivit
den sociala nödens säkerhetsventil. Först helt nyligen har det börjat bli
klart för lantarbetarna, att det finns andra sätt att förbättra sina
förhållanden. Som överallt annars var det Ryssland som gav impulsen.
Allt-från 1918 har det blivit en helt annan fart på dessa slöa bönder, som,
genom sekler av förtryck och svält, trots nästan fullständig saknad av
läs-oeh skrivkunnighet bevarat en sällsamt livlig känsla för det personliga
oberoendet. I tavärnomas g&rdskamrar läses revolutionära ströskrifter av
unga män, som fått några års skola, högt för äldre män, vilka lyssnar
och upprepar de ungas ord med nästan religiös iver.
Det är glädjande att se skillnaden mellan forna dagars, agitation med
dess våldsamma och förtvivlade utbrott och den nuvarande. Redan i
oktober 1918 hölls en lantarbetarkongress för att rådslå och besluta om
. strejkmetoder och formulera kraven på jordens expropriation. Inom två
månader hade de förefintliga fackliga sammanslutningarna hopsmälts i
ett unifierat system med mer eller mindre stark centralisation. Strejken
som följde var så fullständig, att i många fall t. o. m. tjänstefolket gick
med. Efter grymma motåtgärder och militär ockupation av hela
provinsen avslöts strejken genom en kompromiss, som avsevärt förbättrade de
strejkandes ställning men lämnade viktiga principfrågor oavgjorda.
Livs-medelskostnadernas stegring ech den tilltagande sociala rubbningen förde
ånyo- till kamp sommaren 1919. Militär användes med än större brutalitet
än året förut. Men mausergevären kan lika lite som kompromisspolitiken
rubba lantarbetarna från deras fackföreningar och deras synpunkter och
krav. De kan vänta men de är fast beslutna, att den jord, på vilken de och
deras förfäder i otaliga generationer slitit ut sina krafter, skall bli deras.
Hela tiden använde arbetsköparna ett betecknande vapen: svälten.
De lät ooh låter väldiga områden, som kunde bära rika .skördar, förfalla
till betesplatser åt kreatur eller vilda tjurar. Om på en trakt arbetarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
