Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Landtdagen i Borgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
okunnighet eller ens oklarhet om hvad de af honom bekräftade
grundlagarna afsågo.
Den 27:de mars anlände kejsaren till Borgå, icke fullt två
veckor efter det Gustaf IV Adolf, den sista svenska monark,
till hvilken finnarna aflagt trohetsed, blifvit störtad från tronen,
en omständighet, som icke är alldeles utan betydelse för
uppfattningen af finnarnas handlingssätt gentemot Alexander I.
Ty genom att icke ens göra något försök att inkalla
representanter för de finska ständerna till den omedelbart efter
statskuppen utlysta landtdagen, eller ännu mindre att affordra finnarna
ed till den nya svenska regenten, medgaf den svenska
regeringen faktiskt stillatigande att Sverige icke längre kunde göra
sina rättigheter till Finland gällande, detta förr än någon
reglering af förhållandet ännu egt rum. Men däraf följer också
en viss grad af handlingsfrihet för finnarna beträffande deras
förhållande till Ryssland, såvida man nämligen icke erkänner
att redan omständigheterna framtvingat handlingsfriheten.
Ståndens medlemmar hade redan ett par dagar före kejsarens
ankomst samlats i Borgå, medlemmarna af ridderskapet och
adeln 79, af prästeståndet 8, af borgareståndet 19 och af
bondeståndet 30 till antalet. Borgareståndet hade till talman valt
handlanden Trapp, bondeståndet Per Klockars.
Kejsaren var, såsom ofvan framhållits, genom Mannerheim,
Buck och Rehbinder underrättad om allt väsentligt rörande
svensk-finska statsrättsliga förhållanden. Hvarken honom själf,
eller hans finska och ryska rådgifvare hade det därför kunnat
undgå att åtskilliga af grundlagarnas, Regeringsformens och
Förenings- och Säkerhetsaktens, bestämningar icke lämpade sig
för de nya förhållandena, sådana de komme att gestalta sig
genom Finlands förening med Ryssland. Men endast den förre
Anjala-mannen J. A. Jägerhom hade föreslagit kejsaren att
genast söka anpassa grundlagarna efter dessa förändrade
förhållanden, att på grund af och i Öfverensstämmelse med dem
utfärda en ny konstitution samt att på samma gång antaga
titeln »Konung af Finland». Alla andra hade däremot tillrådt
monarken att endast stadfästa grundlagarna till deras allmänna
och fortfarande tillämpliga innebörd, utan att inlåta sig på
utpekande af de stadganden, som icke längre kunde gälla, utan
borde förändras, att med ett ord förelägga den första landt-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
