Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade med sin häst rullat utför en brant, där vattnet
fört bort grässvålen med matjorden och lämnat endast
den hala bottenleran kvar. Rullningen hade afbrutits
af en trästam längre ned, och då ingendera brutit
någon lem hade de fortsatt resan. Tillbaka ämnade han
sig icke, förrän den vanliga vägen blifvit farbar, sade
kapten John.
— Att inte den mannen redan brutit nacken är
ett världens under, utlät sig Taivalmaa, medan han
hällde några ämbar vatten öfver den afklädde Sant
Iago-kaptenen. Men på samma gång smålog han
fryntligt, ty kapten John var en stor favorit utmed
hela linjen.
Nu måste han krypa i kommissariatets säng,
medan hans kläder torkade. I allmänhet bestodo våra
sängar af fyra stolpar, inslagna i jorden, och på dem
en ram af fyra stänger, hvarpå gamla kaffesäckar
spikats till botten. Men kommissariatsängen var
flyttbar och stäldes så, att kapten John var midt
ibland oss.
Ihärdigt frågande bragte i dagen enskildheterna
af hans äfventyrliga ridt, någon sammanhängande
berättelse var det aldrig möjligt att prässa ur kapten
John. Talare var han icke.
— Huru mår Justo Dominguez? frågade
payma-stern till sist.
— Vet inte . . . har inte sett till honom på en
tid, grinade kapten John menande.
— Hvem är Justo Dominguez? Hvad är det med
honom? — Vi vädrade en historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
