Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvingat oansvarig absolutism att vika, åtminstone för
en lid.
Ur denna synpunkt förklaras också utan svårighet
de oaflåtliga utvidgningssträfvanden, som gjort att under
historisk tid endast en rysk härskare, Alexander III, icke
fört något eröfringskrig. Utvidgningar äro nödvändiga för
att hålla folkets uppmärksamhet och handlingskraft riktade
utåt, bort från det inre tillståndet och de närmaste egna
intressena. Inre utveckling, i bildning, i välstånd, i
lagbundenhet, i medborgerlig verksamhet — allt sådant står
i direkt strid med den oinskränkta själfhärskaremaktens
intressen, emedan sådan utveckling ofelbart måste
utmynna i en afgränsning af det autokratiska systemets
maktfullkomlighet och därmed slutligen i störtande af
systemet själft. Stillastående måste för tsardömet, liksom
fallet varit med hvarje despoti historien känner, ohjälpligt
resultera i upplösning och sönderfallande.
Sjålfhärskaredömet tvingas sålunda af en inre
nödvändighet att oaflåtligt se sig om efter nya eröfringar.
Och det världspolitiska läget i vår tid tvingar dessa
sträf-vanden att rikta sig på vinnande af fast fot vid öppet
haf, hvarvid helt naturligt linjen för det minsta motståndet
följes, i detta fall dessutom den för närvarande enda
möjliga linjen. Gentemot en sådan nödvändighet väga
för den oinskränkta absolutismen alla andra hänsyn föga.
De hinder som finnas, eller som man tror finnas, måste
rödjas undan. Finland utgör det första hindret man tror
sig se på den utstakade vägen, hvarför man nu gör sitt
bästa för att nivellera det till den allmänna ryska nivån
och ställa det helt under tsarregeringens kontroll. Men
för att väcka möjligast minsta uppmärksamhet söker man
skyla de innersta afsikterna genom det högljudda talet
om nödvändigheten för riksenlighetens och för rikets
värdighets skull af det finska storfurstendömets »närmare
förening» med kejsaredömet. Och för att i görligaste
mån gentemot Europa bevara det bedrägliga sken af
konslitutionalism man nödgats gifva sjålfhärskaredömet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
