Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands slutliga eröfring och förening med Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess eröfring. Däri förordade han sitt gamla förslag, att
det dåvarande Finland, tillökadt med de områden, som
vunnits af Ryssland under tiden efter freden i Nystad
år 1721, skulle göras till en i det inre själfständig stat
under rysk öfverhöghet. Och tillika rådde han tsaren
att, på samma gång de ryska trupperna komme att
öfver-skrida gränsen, utfärda en proklamation till Finlands
inbyggare med löfte om bibehållande af deras gamla
lagar och privilegier samt om sammankallande af landtdag.
Så långt var tsar Alexander emellertid ännu icke redo att
gå, ehuru han å andra sidan icke heller i betraktande af
Anjala-konspirationen tjugu år tidigare kunde helt förbise
värdet af Sprengtportens råd. Han valde därför en
medelväg. Några dagar efter det den ryska hären under grefve
Buxhoevdens befäl ryckt öfver gränsen, utfärdades
en proklamation af ungefär det innehåll den svenske
öfverlöparen föreslagit, men i den ryske befälbafvarens,
icke i kejsarens namn. I proklamationen talades om
tsarens besittningstagande af landet »tills vidare», men
det oaktadt uppfordrades folket att välja
ståndsrepresen-tanter, som skulle sammanträda i Åbo. Och till råga på
allt utfärdade tsaren snart därefter, eller den 16 mars, en
»deklaration» riktad till de europeiska makterna, i
hvil-ken Finland nämndes en »med vapenmakt eröfrad
provins», hvilken tsaren för all framtid förenat med sitt rike.
Dessa svårförklarliga motsägelser gjorde att
Buxhoevdens proklamation förblef utan all verkan.
Huruvida tsar Alexander öfver hufvud afsett att gifva de däri
antydda afsikterna någon längre gående påföljd, år svårt
att afgöra, men förefaller rätt tvifvelaktigt i betraktande
såväl af den ofvannåmnda deklarationen till Europa som
däraf, att han något senare utfärdade en befallning till
Finlands inbyggare att — alldeles som på kejsarinnan
Elisabets tid — aflägga tro och huldhetsed till Rysslands
monark. Befallningen åtlyddes i allmänhet icke ens i de
af ryska trupper besatta landsdelarna utan väckte tvärtom
på många håll starkt motstånd och förmådde mången att ge-
5. — Moskoviter och finnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
