Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands slutliga eröfring och förening med Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nöreu Sprengtporten, som på monarkens vägnar förklarade
att H. M. nogsamt insett, att deputationen icke kunde
fungera såsom representation för Finland, hvarför H. M.
också beslutit »att en allmän landtdag hållas skall, så
skyndsamt sig göra låter, till en borgen för dess hulda
ömhet och omvårdnad för edra lagars själfbestånd». På
samma gång uttrycktes i svaret äfven tsarens önskan, att
de deputerade såsom med förhållandena och med folkets
behof förtrogna män måtte uppgifva »de ämnen, uti hvilka
de önska att dess godhet måtte komma dess nya
underså ta re till hjälp och lisa». Deputationen hemförlofvades
den 4/ie januari 1809 och den första februari utfärdades
landtdagskallelsen, som utsatte tiden för ständernas
sammanträdande i staden Borgå till den 22 mars.
I denna kallelse till landtdag nämner sig tsaren första
gången »Storfurste af Finland», otvifvelaktigt för att
därigenom, liksom genom att i stället för termen »provins»
använda beteckningen »Storfurstendömet», betona att det
eröfrade landet icke blifvit inkorporeradt med
kejsare-dömet Ryssland utan gjorts till en särskild statlig enhet.
Från ryskt håll har man härtill genmält, att de termer
tsaren använde ingenting bevisa, utan endast äro att
betrakta såsom älskvärda fraser utan särskild mening eller
innebörd. Det är icke svårt att utreda ohållbarheten af
äfven detta påstående.
Redan i slutet af föregående år hade den iinska
deputationens ordförande, friherre Mannerheim, på
utrikesministerns anhållan inlämnat en kortfattad framställning
af monarkens och landtdagens ömsesidiga rättigheter enligt
den svenska statsförfattningen. Då tsaren emellertid
önskade erhålla fullständigare uppgifter härom, hade sådana
affattats, dels af en tjänsteman vid ryska utrikesministeriet,
Buck, dels af en finne, friherre Robert Rehbinder, hvilken
i egenskap af ombud för Åbo hofrätt slutit sig till
deputationen. Alla dessa tre framställningar påpekade i
oför-tydbara ordalag, att monarkens rättigheter i det svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
