Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland och Ryssland under Alexander I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stierna. Därför hade dessa dynastiers företrädare utan
svårighet enats med Wiener-kongressens reaktionäre
ledare, Metternich, om hufvuddragen af den politik, som
borde följas i de olika staterna. Och den allmänna
andan i denna politik var reaktionär i nästan samma grad
som den monarkiska politiken före revolutionen, om ock
denna verkat så mycket, att större hänsyn än tidigare
måste tagas till medelklassen, hvilken under den
långvariga kampen mot Napoleon litet hvarstädes kommit
att spela en småningom allt viktigare roll.
Härmed hade de idéer, som födts af revolutionen,
dock ingalunda blifvit slutligt graflagda. De lefde
fortfarande, om ock i tysthet, de spridde sig, slogo allt
starkare rötter bland de bildade elementen, enkannerligen
de borgerliga, i alla Europas länder och började
småningom trånga ned äfven bland massorna. Följden blef
ett vidtutbredt ‘tillstånd af doft missnöje och oro, som
tillväxte i samma mån som de olika folken repade sig
efter de många ödeläggande krigen.
I Ryssland fanns egentligen ingen bildad medelklass
och nästan lika så litet i Polen. Men i stället hade den
ryska adeln, hvilken arméns officerare på få undantag
när tillhörde, delvis insupit nya idéer under den långa
kampanjen i Europa och särskildt genom beröringen
därunder med medlemmarna af det frisinnade tyska
tTugendhund», hvilket Tyskland främst hade att tacka
för sin befrielse. Och de nya idéerna gåfvo inom
tsar-dömet liksom öfverallt upphof åt oro och missnöje med
de bestående förhållandena, om ock dår inom långt
mindre talrika kretsar.
I Polen åter hade, sedan förhoppningarna grusats
om det polska rikets återupprättande i dess helhet genom
Napoleon, förbittringen öfver landets delning och
hufvud-delens ställande under ryskt välde ingalunda lagt sig,
trots att den ryske tsaren proklamerat sig konstitutionell
polsk monark. Knappast någon hyste full tillit till tsarens
löfte att upprätthålla det autonoma statsskick landet ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
