Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland och Ryssland under Alexander I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drifvande af den omhvälfning alla dock voro ense om
att man borde söka bringa till stånd.
Det är knappast tänkbart att dessa under många är
fortsatta ståmplingar, i hvilka så många personer voro
delaktiga, icke skulle blifvit förrådda för tsaren, om det
äfven å andra sidan af hans passivitet gentemot
konspiratörerna synes framgå, att han icke kunde vara
underrättad om stämplingarnas fulla räckvidd och om de
längst gående förslag rörande medel och metoder, som
framställts. Men om han så var förtrogen med flera eller
färre af sammansvärjningens enskildheter, visade ju redan
själfva faktum alt sådana ståmplingar pågingo inom de
kretsar tsaren måste betrakta såsom tronens och rikets
förnämsta stöd, att tanken på ett frisinnadt och
fram-stegsvänligt, men oinskränkt själfhärskaredöme var en
utopi, att ett första steg i reformvänlig riktning ofelbart
måste leda till kraf på allt flera följande, tills intet vidare
än namnet återstode af sjålfhärskaremakten.
Alexander I fann sig med andra ord ställd inför
samma val som flera ån en autokrat både före och efter
hans tid, valet mellan de två alternativen, att antingen
afstå från sin oinskränkta maktfullkomlighet, eller återgå
till den obemängda absolutism, som skapat hans rike
och alltjämt höll det samman. Att han valde det senare
är i betraktande af alla omständigheter knappast
förvånande och därför icke heller, att de frisinnade afsikter
han tidigare uttalat i fråga om de med riket
nyinför-lifvade länderna lämnades därhän, eller såsom i fråga
om Polen till och med i handling förnekades.
Enligt den konstitution tsaren stadfäst för sitt polska
konungarike, skulle lagstiftande makten utöfvas
gemensamt af konungen och representationen, som bestod af
tvenne kamrar:’ senaten, sammansatt af kejserliga
prinsar, biskopar och palatiner samt kastellaner, utnämnda
på lifstid af konungen, och >landtbudskammaren>, hvars
medlemmar valdes för sex år, men efter landtdagssessionen
hvart annat år till en tredjedel afgingo på grund af lott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
