Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förste Nikolais regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liksom ock de mera eller mindre långt gående rättigheter
respektive monarker under tidernas lopp förmått
tillskansa sig, medan han hvarken ville erkänna eller ens
kunde fatta någon annan rätt för folken än den, att låta
sig regera och lyda.
Dock var det knappast mera än monarkernas
rättigheter öfver sina folk tsar Nikolai ansåg böra helighållas.
Mellan monarkerna inbördes gällde nog i hans ögon
föga annan än styrkans rätt, hvarför hans
maktutvidgningsplaner äfven synas varit mera vidtutseende än de flesta
föregående ryska härskares. Härom vittnar på det
vältaligaste ett från medlet af 1840-talet stammande dokument,
en diktamen till protokollet af dåvarande inrikesministern,
grefve Perovsky, vid ett rikskonseljens sammanträde
under tsar Nikolais eget presidium. Afskrifter af
dokumentet torde finnas i mera ån ett statsarkiv i västra
Europa, dår man kände sig så mycket mera intresserad
af det gjorda uttalandet som man väl förstod, att ett
sådant icke skulle kunnat göras af en den despotiske
tsarens minister, såvida denne icke på förhand öfvertygat
sig om att härskaren var ense om de framställda
synpunkterna.
I denna framställning berörde grefve Perovsky först
de icke-ryska folk, som underlagts Rysslands herradöme,
yrkande att de obetingad! borde helt införlifvas med
massan af tsarens undersåtar och icke tillåtas hafva
mera ån ett språk, det ryska, samt icke underlyda mera
än en enda auktoritet, den ryska sjålfhärskaremakten,
finnar såväl som östersjöprovinsare, polacker som ester,
letter och andra, hvilka ännu besulto några enskilda
privilegier. Därefter öfvergick Perovsky till de slaviska
folkslagen utanför Rysslands gränser och framhöll att
de snarast möjligt borde underläggas tsardömet, hvarvid
han uppdrog gränsen mellan de slaviska och icke-slaviska
områdena medels en linje från Oderflodens mynning vid
Östersjön till Adriatiska liafvet. Alla medlemmar af
andra folk i områdena öster om denna linje, om så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>