Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förste Nikolais regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyskar, ungrare, italienare, turkar, rumäner eller andra,
borde jämte deras slaviska landsmän förryskas för att
Ryssland, såsom det borde, skulle blifva en »verkligt
fruktansvärd makt».*
Att Nikolai 1 gillade de uttalade åsikterna framgår,
såsom redan påpekats, däraf att de i hans närvaro kunde
framställas och därtill intagas i konseljens protokoll.
Att han i sin utrikespolitik faktiskt utgick från liknande
synpunkter synes icke osannolikt i betraktande af
särskilda utslag af denna politik. Huru som helst började
tsaren, sedan han kommit i ordning med reorganisationen
af armén, på nytt och allt mera ifrigt att rikta blickarna
utåt. I sydväst afhöll honom det föga storartade
resultatet af kriget 1827—28 från ett upprepande af
försöket, men i nordväst förelåg intet sådant skäl för
återhållsamhet. Tsar Nikolai kände sig missnöjd med
gränsregleringen af 1826 och låt därför ett
Petersburgei-press-organ skarpt angripa denna reglering, något ingen
tidning på kejsar Nikolais tid kunnat göra annat ån på
befallning, då ju angreppet utgjorde ett direkt klander
af tsaren, i hvars namn uppgörelsen träffats. Snart nog
framställde också den ryska regeringen förslag om ett
byte af områden längst uppe i nordväst, hvarigenom
Ryssland skulle nått fram till det öppna hafvet, ett
önskemål, hvars uppnående man på svensk-norsk sida
själf-fallet icke hyste minsta lust att befordra.
Underhandlingarna drogo ut på längden, men den konflikt, man på
ryskt håll synbarligen ej skulle varit obenägen att
framkalla, afvärjdes genom andra politiska förvecklingar, i
hvilka tsar Nikolai inblandade sitt rike.
Februari-revolutionen i Frankrike 1848 hade på nytt
bragt sinnena öfverallt i Europa i orolig rörelse. Efter
det revolutionära ovädret aderton år tidigare hade den
* Dokumentet finnes omnämndt i en uppsats, »Några blad ur
skandinavismens historia» i decemberhäftet 1903 af tidskr. »Nordisk Revy»,
af Emil von Qvanten, som uppger att en fullständig afskrift erhållits
också af det svenska utrikesdepartementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
