Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förryskningspolitikens utveckling i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjälp massvis utdrifvits ur landet. Men äfven den
utgjorde en öfverträdelse af Finlands författning, genom att
påbjuda en förändring af gällande näringslag, sådan
monarken icke kunde grundlagsenligt vidtaga utan
landt-dagens medverkan.
Förhoppningarna om gynnsam påföljd af landtdagens
petition nedslogos helt och hållet genom dessa nya
påbud, men i stället hoppades man så mycket mera
allmänt, att senaten denna gång skulle genom en
promulga-tionsvägran söka bringa monarken till insikt om den
löftes- och lagbrytande naturen af de åtgärder han låtit
förmå sig att vidtaga. Vid promulgeringen af
februarimanifestet hade åtminstone några medlemmar af
majoriteten såsom stöd för sin åsikt att promulgation borde ske,
anfört, att manifestet i och för sig icke utgjorde en
lag-stridig åtgärd, utan endast ställde framtida sådana i
utsikt. Dessa senatorer, ansåg man, borde denna gång icke
kunna göra annat ån ansluta sig till dem, som föregående år
vägrat proiiiulgera, och sålunda göra promulgation omöjlig.
Till en början föreföll det äfven som om man bland
allmänheten icke misstagit sig i denna beräkning. Det
förspordes till och med att senaten i fråga om
språkmanifestet vore enhällig om att promulgering icke borde
ske. Beträffande de två förordningarna däremot hyste
man föga hopp om promulgationsvägran, sedan det blifvit
kändt att senatens plenum efter omröstning förklarat
ekonomidepartementet ensamt behörigt att besluta rörande
dem. Och beträffande detta departement, den egentliga
regeringen, hyste man starka tvifvel om majoritetens af
ledamöterna vilja att motsätta sig befallningar från högsta
ort. Tviflen visade sig äfven välbefogade, då vid den
slutliga omröstningen endast tvenne ledamöter röstade för
vägran att promulgera. Prokuratorn reserverade sig mot
detta beslut, liksom tidigare mot beslutet att öfver hufvud
lämna åt ekonomidepartementet ensamt att afgöra frågan
om promulgering af förordningen om upphäfvande af
församlingsfriheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
