Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - David Anttilas öde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bara inte karlen hade några andra slags
funderingar på det hållet! Men det kunde
väl aldrig gå. Hon var ju visst mycket vän-
lig och tycktes alltid riktigt glad då de kommo,
men nog var hon i alla fall mycket förmer
än Kalle.
Alldeles ung var hon väl icke häller mera,
men ändå flera år yngre än han. Och så bra
såg hon också ut, att hon lätt kunde få sig
en man bland ingeniörerna och bokhållarne
vid fabrikerna, om hon nu en gång ville
gifta sig.
Fast, ingen kunde häller veta hvad kvin-
folk riktigt tänkte på. Kalle var i alla fall
ingen oäfven karl att se på, utom att han
höll på att bli rätt förmögen. Och kunde be-
rätta bättre och mera än de flesta om allt han
sett och varit, med om. Och det var ingalunda
litet.
Ju mera David tänkte öfver utsikterna,
desto mindre hopplösa föreföllo de honom. Där-
för blef han icke häller på långt när så öfver-
raskad som Lehtinen möjligen väntat, då denne
en afton infann sig uppsträckt i sina bästa
kläder och hälsade vännen, som redan höll på
att gå till sängs, med meddelandet att han
varit på friarefärd.
— Och bra gick det, gissar jag, sade Da-
vid, som omöjligt kunde misstaga sig på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
