Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån-framåt gående vattenström är orsaken till transporten. I en
avhandling av Sven Ekman1 opponeras emellertid skarpt mot nyssnämnda
uppfattning. Yid betraktelser över kroppsbyggnaden hos Polyartemia
forcipata Fischer kommer författaren in på en jämförelse med
Branchi-pus stagnalis och citerar härvid Spangenberg’s avhandling om detta
djur. Då Ekman’s uppfattning står i så uppenbar motsättning till de
föregående, ber jag här få fullständigt citera densamma: “Nebst der
Locomotion wird den Beinen von Spangenberg auch die Nebenaufgabe
zugeschrieben, durch ihre Bewegungen dem Tiere Nahrung herbeizuführen,
und zwar sollte diese dem Munde durch diejenige Rinne Zuströmen, deren
Boden durch den Bauch des auf dem Rücken schwimmenden Tieres und
deren Seiten von den Basalteilen der Beine hergestellt werden. Diese
Auffassung ist auch von späteren Verfassern acceptirt, obwohl ihre
Unhaltbarkeit denn doch sehr leicht einzusehen ist. Denn schon eine
oberflächliche Betrachtung der Beine, die nach vorn konvex und nach hinten
konkav sind und deren Schwimmbörstchen nach hinten gerichtet sind,
zeigt unzweideutig, dass der durch ihre Bewegung hervorgerufene
Wasserstrom nicht zum Munde hin, sondern von demselben hinweg leiten
muss, welche Richtung ja auch die erste Bedingung ist, damit sich das
Tier vorwärts bewegen könne. Wenn Nahrungsbestandteile in die
erwähnte Rinne hineingelangen, was sehr oft geschieht, gehen sie also für
das Tier verloren, und die Beine können mit der Nahrungsaufnahme nichts
zu schaffen haben. Diese muss einzig und allein durch die kräftige und
sehr bewegliche Oberlippe, durch die Mandibeln und die beiden
Maxillenpaare bewirkt werden.“
Ekman synes emellertid ej hava gjort iakttagelser på levande
material, utan kommer till nämnda slutsats på grund av sina morfologiska
studier.
Vid de iakttagelser, som jag hösten 1913 gjorde över Limnadia och
som ovan äro i korthet relaterade, hade jag funnit, att slammet
transporterades framifrån-bakåt. Jag var därför böjd att beträffande
strömmens riktning dela Ekman’s åsikt. Dock kunde jag ej helt frånskriva
extremiteterna all betydelse för näringsfångsten (se ovan!)
Först 1915 på hösten lyckades det mig att tack vare det rikliga
material, som då erhölls, göra en noggrannare undersökning af
närings-upptagandet. Det visade sig då, att näringsfångsten försiggick på
ett sätt, som är mycket mer invecklat än man föreställt sig, och att de
tidigare framställda teorierna äro ofullständiga, ehuru de alla innehålla
mer eller mindre sanning. Den till synes förefintliga motsättningen mellan
Ekman’s åsikt å ena och de övriga teorierna å andra sidan fick också
härigenom en lycklig lösning.
1 Sven Ekman: Beiträge zur Kenntnis der Phyllopodenfamilie Polyartemiidæ.
— Bihang till Kungl. Sv. Vet. Ak. Handlingar. Bd 28, Avd. IV, n:o 11. Stockholm
1902, pp. 16-17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
