Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djurets buk, och som upptill i vanliga fall mer eller mindre fullständigt
avstänges frän ytterrännan genom maxillarutskotten. Sidorna i rännan
bildas av extremiteternas proximala partier. Vi skola benämna denna inre
ränna innerrännan. Nu äger det märkliga förhållandet rum, att även
i denna ränna försiggår en transport, och vi kunna lämpligen kalla den
för den inre, framåtledande näringstransporten, emedan den går
i riktning mot munnen. Den kan påvisas med karminvatten. En vätska
utestänges naturligtvis ej av maxillarutskotten. En följd härav är den,
att karminvatten lätt inkommer från ytterrännan in i innerrännan, och
vid inträdet i denna senare slår plötsligt riktningen om och man ser hur
förflyttningen nu sker framåt istället för bakåt. Även med äggvita kan
samma sak påvisas. Man kan då stundom iakttaga, hur den av
äggvite-korn bestående staven, som glider bakåt i ytterrännan, när den nått ett
gott stycke bakåt tryckes djupare in, så att den kommer att ligga på
gränsen mellan de båda rännorna. Härvid avskiljas från densamma mycket
små portioner äggvita, vilka helt glida in i innerrännan. Välditkomna
föras de snabbt och stötvis framåt mot munnen. Den övriga delen av
staven, som befann sig på gränsen mellan rännorna, glider åter tillbaka
i ytterrännan, varefter den långsamt på vanligt sätt avlevereras.
För att klargöra, hur transporten i innerrännan kan komma till
stånd, är nödvändigt nämna litet om extremiteternas byggnad. Nära
basen på insidan av varje ben sitter, som ovan antytts, ett s. k.
maxil-larutskott. Dessa utskott hava den allra största betydelse för djuret
och synas uteslutande stå i näringsfångstens tjänst. De hava något olika
utseende på de främre och bakre benen, men likna varandra dock i
huvudsak. Fig. 2 visar ett dylikt utskott. M. Nowikoff har i sitt ovan
citerade arbete (p. 594) lämnat en god, ehuru dock ej fullt uttömmande
skildring av maxillarutskottens funktion: “Längs der Bauchrinne des
Tieres wird durch die Bewegung der Maxillarfortsätze der Beine ein
Wasserstrom in der Richtung von hinten nach vorn erzeugt, der die
Nahrungspartikelchen dem Munde zuführt“. Nowikoff nämner
ingenting om den bakåtledande transporten, som han tycks alldeles ha
förbisett, och förklarar ej heller närmare maxillarutskottens verkningssätt,
varför här ett par ord böra sägas om detta.
Fig. 3 är en helt skematisk bild av den basala delen av ett ben,
sett inifrån med sitt maxillarutskott. Till vänster är benet avbildat i
sitt mest framåtsträckta, till höger i sitt mest bakåtsträckta läge.
Konturen a är djurets buk, där benet fäster sig, d. v. s. innerrännans
botten. Vid benets sträckning framåt lyftes maxillarutskottet b från buken
och föres tillbaka, under det att samma utskott sänkes mot buken och
föres framåt, då benet sträckes bakåt. De långa borsten (jfr fig. 2 a)
komma därvid att sopa de partiklar, som befinna sig i rännan, framåt i
pilens riktning, d. v. s. mot djurets mun. Tack vare extremiteternas bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
