Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det att partiklarna skjutas bakåt mellan extremiteterna, komma de att
pressas allt djupare ner i den ränna, vars botten är djurets buk1 och
vars sidor utgöras av de båda extremitetraderna. Första delen av
transporten sker sålunda vanligen ute mellan extremitetspetsarna. Snart nog
ha partiklarna emellertid skjutits ända ner mot buken, i rännans botten,
vilket vanligen inträtt redan då ungefär halva avståndet från huvud till
stjärtspets tillryggalagts.
Ännu tydligare låter sig ovan skildrade förlopp iakttagas under
mikroskopet med svag förstoring. Om man med en pipett, vars spets är
utdragen till ett fint kapillärrör, uppsuger färgad äggvita oeh sedan
inför pipettmynningen framtill nära djurets huvud, skall man finna den
utsprutade äggvitan fattas av benen, förflyttas bakåt och sammanbakas
till en smal, långsträckt, skarpt färgad stavformig bildning, vilken snart
når stjärtspetsen och då lämnar djuret samt bortryckes av
vattenströmmen. Yi skola emellertid strax se, att ej all äggvita blivit bortstött.
Den nu beskrivna transporten av partiklar kunna vi, av grunder, som
längre fram bli tydliga, kalla den yttre, bakåtledande
näringstransporten, och den försiggår i en ränna, som kan benämnas
ytter-r annan.
Den del av Limnadia’ s näringsfångst, som nu följer och nedan skall
beskrivas, kan endast iakttagas med mikroskopets hjälp. Dét är klart,
att om endast den bakåtledande transporten funnes, skulle däri
befintliga näringspartiklar gå förlorade, såsom Ekman framhöll på tal om de
anostraka phyllopoderna. Detta är emellertid icke fallet, ty därjämte
förekommer även en annan transport av partiklar, vilken är lokaliserad
till annat ställe och går i en annan riktning än den förstnämnda, och
till vilken partiklar kunna ledas över från den bakåtledande transporten.
Den bakåtledande näringstransporten sades nyss gå i en ränna, vars
botten utgjordes av djurets buk. Strängt taget är detta ej alldeles
riktigt, utan transporten försiggår i själva verket något längre ut och
kommer aldrig i direkt beröring med buken. Den avstänges härifrån genom
de vid extremiteternas basala delar befintliga maxillarutskotten (coxal
lobes Sars 1896), som hos Limnadia äro mycket kraftigt utbildade och
av rätt komplicerad byggnad. Yarje extremitet är på sin basala insida
försedd med ett dylikt utskott. De båda utskotten från två mitt emot
varandra belägna extremiteter mötas och komma genom sina borst, av
vilka en del äro korta och taggformiga, i beröring med varandra. På
så sätt kommer ytterrännans botten att begränsas av utskotten (resp.
borsten), oeh längs denna botten äger den bakåtledande transporten rum,
utan att någonsin komma i beröring med djurets buk. Emellertid kan
djuret åtskilja maxillarutskotten. En följd härav är, att partiklarna i
ytterrännan komma att glida in i en inre ränna, vars botten utgöres av
’ Som längre fram framhålles, bildas bottnen egentligen av benens
maxillar-utskott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
