Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pö r tom och Petalaks predikogäll. Skärgärden utbreder sig ytterst vi.!- j
»(räckt ocii Örik. Störst äro Wargö och Bro ils kär. Pä Storskär ii har ;
fordom funnits en begrafningsplats invigd al cn biskop; man gissar pä Arvid |
Kurek, som frSn dessa nejder gjorde sin olyckafärd är 1522. I Pörlom är ?
Berga glasbruk (Sjöberg). — 5) M usla s ;i a r i är deu af Svenskar tätt be- \
folknde kustsoknen närmast i norr, omgifven St l.afssidan af dfen rikare iskär- *
gärd. Störst äro Wal grind och Björkö; pä den Iredje i storlek höjer -
sig Replo t kapellkyrka, hvars hela ffirsamliijg bestär af fiskare och skyttar, ’
bosatta pä Valsöarne, Lappören, Espskär, Koklot, W är la k* och hon- \
dra de andra, bland hvilka de t norr belägna MleheIsöar ne fi orlens man- ;
art Miljilsöuran), bestående af en tallös, grönskande, för en främmande seg- S
lare högst förvillande skärgård, Gen t öfver pä fasta landets djupt genomskur- ;
na, lillandade, föränderliga kost är Q ve fisks kapell (Ktdvulahti, Björkvik)
med den utskjutande halfän Iskmo Storö. Här utfaller Kyro i uppgrundad ’
mynning, Folket är svenskt, närd beslägfadt med Wes tcrbol tui ugariie, mera ’
*»
redbart, än desse; dock beskylles det ej ulan grund fär en viss gensträfvighet i
mot prester och einbetsmän. Munarten utmärker sig genom ändelsen in: hä- |
stin, plojin o. a. v. I Qvetlaks ligger Grönviks glasbruk; i Mustasaari Granfors ;
pappersbruk (Grönberg). Farleden fordrar goda lotsar; numera ankra fartygen 3
i It rån dö hamn, cn mil frän *
Wasa. Ortens första betydenhet härrör af det i urminnes tid, man vet i
ieke mera af b vem, anlagda fästet K o r s h o I nu Sägner och häfder (illskrifva j
slottet Birger Jarl oeh härleda dess nartln af ett slnrt fräukurs, soin pii den ;
dä kringflutna kullen varit upprest, pii engäug säsom en kristlig symbol Och i
säsom en tillflyktsort för omvände och fär sin tro förföljde hedningar. Mer j
än nägot annat fl ask t fäste är Korsholms forntid insvept i djupt mörker. Man J
tror sig igenfinna dess iiantn ! det "Krylzberg," hvilket är 1398 omtalas i \
fördraget mellan konung Albrechf och Margaretha. Under följande sekler var ’
Korsliolm än förbehållet kronan, än lemnadt. i län ät enskilde. År 1647 skänk- *
tes denna kungsgård med dess vidsträckta ägor lill Wasa stads utvidgande, ;
alertogs 1651, i utbyte mot andra lägenheter, och förlänades ät Gabriel (Ken- :
stjerna, indrogs ånyo till kronan 1674, var sedan anslaget (ill Inndshöfdin- J
gens atlönlog oeh bestämdes slutligen 1 a 17 till modell-farm för landtbru- \
kots upphjelpande. Päfagligen anlagd t af Svenskar mot Finnar, förlorade 5
Korsholm i en sednare tid, och efter anläggandet af Uleå och Kajana fästen. *
all annan betydelse, än den att vara hufvudorlen for Korsholms Ilän samt
tid-tals residens för BtftihäUarne i Norrianden. Veterligen har slottet aldrig utstått
någon belägring; man känner ej heller när dess fästningsverk blifvit förstörda.
Numera Kterstn deraf endast de höga grönskande vallarna, eu kär
förlustelse-ort. för stadens ungdom, hvilka likväl de seduasle åren, för residensets skull,
blifvit betydligt aftoppade. Bet här bolägua lärtehäktet befolkas of södra
Österbottens ryktbara slagsbultar.
Wasa silades i grund af Carl IX:s fundationsbref, dateradt den -2 Okt.
IÖ06, pä Slussar (Mustasaari) bys ägor invid en hamn, som dä var djup och
förträfflig, men sedan uppgrundats omkring 9 fot ocb i följd deraf blifvit
obrukbar för handelsfartygen. En smal inskjutande hafsvik, Sundet kallad, stryker
längs stadens vestra sida, och gen t öfver är Klernetsölandet, fordom
kringflutet, na förenadt med fasta landet. I början af sin tillvaro (1611, 1617) erhöll
Wasa, jemte den liden förmånliga privilegier, äfven betydliga donationer af
jord, hvilka likväl till en del md’0g0s vid reduktionen, sä att staden numera,
utom Korsholms ägor, besitter omkring 4000 tunnland jord, Wasa bildar på
kartan eu nära nog regulier fyrkant om 118 tunnland och indelad i 303
tomter, med deu gamla sköna kyrkan och det förfallna skolhuset i norra delen,
I den södra äter Korsholm i vester samt hofrättens byggnader*) med deras
lummiga dubbla alléer, stadens mest omlvckla promenad, omgifveii pä bäda
sidor af vackra bus, ursprungligen byggda af hofrättens tjenslenåii och ännu
till en del af dem bebodda. Strax derinvid är del på aktier byggda
soeielels-huset med dess trädgård oeh park. Grönskan fär ersätta den saknade
utsig-ten öfver större vatten. För Bfrigt är Wasa Ull stor del val bebygdt, ehuru
gatornas smalare utrymme och alla de äldre husen erinra nm svenska tidens
uu förgångna smak. Elt nytt gymnasnftis kommer alt, jemte redden te t,
bidraga till sladcns prydnad. Här finnas, utom vanliga embotsverk, Wasa
hof-rätt, guvernören öfver Wasa län, ett är 184* invigd t gymnasium, en högre
elementar-, en handels-, en slöjd- ocli eu navigationsskola, länelaaareil,
pro-vinciatläkare, hejaobrutm, m. m., vidare elt tryckeri, bokhandel, läueliibliolhvk
°) Om det 7(1 alnar länga prydliga hofrättshuset läses i Franzéns dikter ett
epigram’, föranledt af en utlännings beundrande utrop: "Sr det s Finland bygdt, det
huset?” Bygnaden, på sin tid ansedd som ett underverk, invigdes 1784 oeh bär
inskriften; Guttavm 111 R. S. A.t no ImpeHI XII cutmsit Themidiqne dicavit.
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
