Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och egen UdniDg (na ttmarineii). Sfadsförsamlingen är förenad ined Musla- 5
saari pastorat, folkmängden omkring 3,500. Oaktadt dc inskränkningar nian 5
fordom envisades alt pälägga handeln ocli hvilka, till förmän för Åbo och J
Stockholm, härdast tryckte det verksam a Österbotten, hade Wasa redan är t
YiU 10 större fartyg, Derefter giek Wasa genom fcrigef tillbaka, erhöll 1705 J
sfapelrätt och repade stg med hastighet. År 1779 undgick staden den ho- J
tande faran att se denna alapelrätt öfVerflyltad pä Kaskö. Seduaste krigs ;
olyckor hemsökte äfven Wasa; efterhand liar det äler repat krafter oeh J
Hflighet; dess välstånd, betryggad t genom eu lalrik och förmögen kring- |
boende allmoge, har måhända jemuare fördelats, I stället all, sä som förr, vara ;
hopadi pä nägra få händer. År 1851 hade Wasa en handelsflotta om 3,497 S
läster. Exporten har aftagit i följd af skogbrist, men importen oeh frakthan- ;
deln stigit. Ilar fiuuas en tobaks- och eu f. d. klädesfabrik, ljusfabrik och i
beckhiänneri. Wasa stads konununalandu har de sednasle ören visat sig i ;
gamla bamneos uppmuddrlng samt pålandet af en kanal genom det grunda ;
inloppet, till lättnad för sjöfarten. Mär finnes ock elt mossodilngsholag, som, S
sliftadt i början af detla sekel, gjort sig i hög grad förfjent af nejdens app- j
€
odling. S
Till häradet höra vidare följande upplandssokuar: G) llmola med Kau- S
h a j o k i, K u r i k k a, J a 1 a s j ä r v i och P e r a s ä i n ä j o k i kapeller. Denna ;
socken hvars namn nägra härleda af den lilla än Iltnajoki, bes tär lill sförsia |
delen af en ofanlelig kärrmark med bördig mylla, full af små träsk och iar, j
men numera lill stor del uttorkad och tillgänglig för odlingen, hvartill ett här i
inrätladt laudfbrukssällskap mycket bidragit. 1 hög grad glädjande är anblic- ?
ken af dessa fordna vildmarker, uu klädda i yppig grönska. Folket är finskt j
af Lapporace, uppblandad med Tavastlämiingar, och besökte fordom Storkyro J
kyrka, tills llmola år 1516 fick egen kyrka, invigd af biskop Arvid Kurck, S
och 1532 egen pastor. I-lär slog kfubbekriget sitt största slag. Här ligger ’
äfveu Östermyra krutbruk, hvarom mera. Slufligeii hör till häradet 7) Lat- j
Ii el a (Laihia) med Jurva kapell. Namnet härledes af la i ha, mager, ;
hvarom finnes i kyrkoboken antecknad): "Ilseres est verns Lajala Laiha nieus” %
— hvilket dock föga slär ln, emedan dess slättland är bördigt och den linska <■
befolkningen välmående. Lathela hörde förr dels till Storkyro, dels lill Mtt- jj
staaaari, fick egen kyrka 1508 och blef skild socken under Johan II!:» lid, J
Till häradet bör ock en del af Nurmo (se Lappo).
II. K o r s Ii o 1 m s m e d I e d e I s härad omfattar kusttrakten närmast norrom
det förra. Här äro Oj Storkyro *} (Iso-Kyrö) med Yl is tar o kapell och
Or i sbergs bruksförsamling. Genom den jcnina slättens lergruud sfrönmiar
Kyro elf. Om den för sin odling berömda nejden säger ordspråket, alt ”Storkyro
åker och Linringo äng ha icke sin like I bredd eller längd.” Folket finskt,
bildad! och välmående; rika jordägare, såsom Hannuksela, utså ärligen 100
tunnor råg. Storkyro kyrka, byggd är 1304, snledes en af de äldsta i landet,
lutar nu till förfall och ersätles af en ny stenkyrka; pastoratet är ett bland
landets rikaste. Här stod det ryktbara slaget 1714, hvarom mera. Jerubruket
Orisberg (Björkunlieiin) ligger täckt vid en liten sjö och smider 500
skep-pund. Ägaren har der uppfört ett laudtligt slott. — Kärmast 1 vester är 9)
Lillkyro (Wähä-Kyrö), sora afskildea från det förra år_ 1607 och
derför-innan hette Alastnro. Land oeh folk säsoni i Storkyro. Dess veslliga del
sträcker sig ända till kusten. — 10} Lappo, alamsätet för eu af de
märkvärdigaste folkraccr, är finskt, har vidsträckta låga bergstrakter, bland dera
det fordna offerberget Simsjö, och var, likt llmola, elt ofantligt öde kärr, tills
det energiska folkets ihärdighet odlade obygden. För tjngu är sedan
byggdes miiltigenom kärret en inilslång väg pii kallar, torf oeh lera. Sedan dess
ha oöfverskådliga åkerfält med djupa snö nä la diken ulbredt sig på båda sidor
i den fordna vildmarken. Därförinnan var Lappo tjärans förnämsta hembygd i
Wasa län, inen under den liela sommaren 1831 förödde skogseldarne en sfräcka
af flera mil och deras rök dref i (joeka ttiolu ända lill den 7 mil aflägsna ku-,
sten. Pä dessa vilda sveder vexer uu eu jemuhög föfskog, tjärbruket har
minskats till hälften och skördarna ökats trcdubbclt. Här, nära Lappojoki oeli
kyrkobyn, som dervid uppgick i lågor, sfod slaget den 14 Juli 1B08.
Kau-liava kapjfl i norr är ännu till hälften cn mörk stenhunden vildmark, folket
idogt, men oehsä beryktad t såsom de mest mordiska slagsbitllar sinsemellan.
Till nägon del gäller detta äfven 0111 Narmo predikogäll samt kapellcrna
Yli- oeh Alaliärmä, hrilkas lika vilda natur märkbart inverkar pä
folklynnet,— Gladare 1111 både folk ocli naiur är det i vester belägna II) Wörä,
en behaglig kusluejd, onivexfande med laga föfbevnxna kullar, mellan hvilka
smä aar slingra sig fram. Folket är svenskt, af omisskännelig härkomst frfiti
•) KikI b c c k d. ä, bevisar ur Plutarchus, att hela Finland fordom kallats Ky rnr.j,,
af dc Greker, som fordom bosatt aig bär, Kyro skulle då vara en lemning af
detta namn I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
