Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten - Österbottens Minnen - 2. Österbottens prest- och köpmannaslägter - 3. Vidskepelsen och de andliga väckelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De flesta af dessa slägter räkna sin början fräu 1G00 faief, dä
medelklassen först kom till någon betydenhet, oeh siikte sig egna, mest latinska eller
svenska tillnamn, Vanligen ha de latinska ändelserna antagit» af bondesöner,
som studerat sig/lill prester aller andra Ijensleinän. Sä Aejineiieus af Äiiuälä
lunhall i Kumo, Froslerus af Pakkala rusthäll i Lojb f Pakkala = frostens
hembygd), Jurvelius af Jurva kapell, Peilzius af Peilzo i Kelviä m. Ii. Äfven
andra namn räkna elt lika ursprung: Waeklin af Wackola hemman i
Iden-salmi, Ervast af Ervasli liemman, Anlell afAnltilä, Franzén af Franleila kapell,
Ileikel af Heikkilä o. s. v. Sär nicdlemar af dessa slägter sedan ingingo i
de civila verken, funno ite sina latinska namn stundom lur lärda, stundom fiir
lauga samt ändrade eller förkortade dem. Sä uppkomma Cajaner, Cajan,
Fro-sfeer, Aejmclé, Lagi, Alan ni. fl. Nägra, säsom slägt erna Ross oeli Forbus,
härstamma frän Skoflland; andra, säsom familj,erna Kyntz.ell och Donner, frän
Tyskland; flera af de öfriga frän Sverige. SIBgien Cajanus var fordom svensk
adel under namnet Gyllenlijert», men (og sitt nuvarande namn efter Kajana.
Släglcn Falahdec äter adlades med namnet Wasastjerna. Slägten Aejmelscus
afalog tillbudet af adelskap med namnet Ljusenstjerna. Några äro kända fur
vissa slägt drag: guellmiinnerne for sin hetta, Frnnstéiimi® för sitt sak (mod,
Forsmäiuierno för sin humor, Nylatidrarne för sina goda hufvuden med mänga
egenheter o. s. v. andra äter, säsom Iloos-, Lindskog, Malin, för sina
rikedomar, sina donationer och sitt stora inflytande. Alnpjeiska slägten af sydfinsk
härkomst har i Ösfeboften efterlemnat ett varaktigt minne i den fond af 16,000
rul). B. A., som fronil, näradsböfdingen /. Alopseus är 1836 donerade lill
fattigskolor I Salo domsaga, l ä af dessa familjer ha gifvit landet namn af
lyaande glans, som vunnit utländskt rykte; men alla ha skänkt sill fosterland
redlige, verksamc, kunnige män, livilkas minne, om äti okänd! af veriden,
välsignas af hembygderna oeli qvarlefver i blifvamle frukter (III kommande
släglens gagn. Såsom några fä exempel bland mänga mä nämnas den som
riksdagsman, presl ocb menniska högt aktade prosten Anders Chydeiiias
(f. 1729 -j- 1803), dc likaledes utmärkte proslanie Gabriel Aspegren i
Pedersöre (f, 1708 t W85), Gabriel P el dan i llmola (f. 1600 f 1750) ocli
Johan Aejmclffina i Storkyro (f. 1718 f 1805) samt den af Franzén
vackert tecknade handlanden och riksdagsmannen llenrik H a h m i G.Caileby f
1790, skaparen af sin födelsestads utländska handel och slapelfriliet.
J Österbotten bar skänkt ät Finland en läng rad af utmärkte mäu, bland
; hvilka endast må, nämnas säsom de nyaste oeli främste, biskoparne Carl
Frc-; drik Me un and er (född i Stockholm 1712) och Jakob TengstrÖin (född
j i GamlaCarleby 1755); skalderne Franz, Michael Franzén (född 1 Uleäborg
; ®fe) ocli Johan Ludvig Runeberg (född i Jakobstad 1804);
universitefa-J lärarue Henrik Gabriel Porthan {T. 1739 i Wiitaaaari, soin af Por!hau sjelf
; räknades lill Österbotten); Gustaf Gabriel Hällström (f. i llmola 1775);
; Johan Jakob Nervänder (f. i Nystad 1805); Johan Wilhelm Snellman
5 (f. i Stockholm, liks Mennauder. af ösferbotmiska föräldrar 1806) m.fl. livilkas
för-; Ijensler aldrig förgätas i den finska kulturens historia. En framtid skall icke förgäta
J äfven dem som. efter deu store Porthans föredöme, egnat sitt lif ät Finlands
; språk ch literatur. Lönnrots föregångare, den förste samlaren och utgifvaren
; af iiaska folksånger, Zaeiir:n Topeliua d. ä., hans broder Gustaf Toppe-
j lins, finsk förfa (lare, den förste finsko lektorn. Kulfalas mästerlige öfver*
; eätiare, Carl Niklas Keokmati, oeli den glade, sedan sinnessjuke fmske
; Bellmauiauen Carl Saksa voro alla födde i Uleäborg. Större rykte än alla
; dessa vann den outtröttlige vandraren bland Europas och Asiens vildar,
språk-: forskaren, vetenskapsmannen Malhtas Alexander Castrén, född i Terfjla
- ar 1813 och nyss (1852) fallen elt offer for sina ansträngningar.
; Bland mänga aktade kngarenanin mä det tilläfas alt nämna elt af de
J yngsta, den modige kämpen för Greklands frihet, Mattel August Myrberg,
född i Ura ii eslad 1709.
5 Äfven storheter af annat ocb materielare slag har Österbotten frambragt.
I Daniel Caj a nu», sonson till prosten i Paldamo, var 8 fot 4 tum läng oeh
; reste kring Europa alt visa sig för pengar. Ilan dog 46 är gamma! i Harlem
i Holland år 1749.
3. Vidskepelsen och de andliga väckelserna.
Det il!märkande draget l den finska hedendomen och det som med sförsfa
ihärdighet kämpat mot kristendomen är trollvisliefen, magin. Ju mera kristen*
J domen genomträngde landets vestra och södra delar, desto mera drog sig iroll—
; domen undan ät östern och norden. Ju längre norrut man kom, desto mera
\ stod folket i ondt rykte för trolldom, Lapparne värst och dernäst de norra
r soknarna kring Kemi och Uleå sjöar. Här huserar än i dag en iseg q var lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
